Rosttålighet serie I/II:
D Peterson 2003-01-06:
I thought series 2 CX's saloons were supposed to have state of the art rust proofing. But been serching the classifieds (in UK & France) and it seems they rust like any other car? :-( At first I was not concerned about corrosion in a Series 2 CX thinking that they should be rust free, but now I'm not so sure... Comments and recommendations?
|
|
P G Robinson (US):
The Series II are much better at resisting rust than the pre-1981 Series I cars. This is due to some changes in the construction as well as a completely new paint process developed by PPG. However, there are still some problem areas to watch for. Mostly the floors (front) can be problems.
So the real test is the year, 1981 and later being much better than prior to that year. The pre 1981 Series I will rust out in as short a time as 4 years. The doors, rocker panels, trunk (boot) lid, floors, 'A' pillars at the bottom, fenders, etc. My first CX had severe rust damage to the doors, and it was a '76 I bought in '80! But they fixed up easily enough (included in the purchase price) and stayed rust free for the next two years. My 1977 CX Pallas nearly broke in two before I realized the rocker panels were rotten. New metal and the car was as good as new. My 1980 Athena suffered from bad rust in the trunk lid, doors, fenders, A pillars, wheel wells, floors, fuel filler area, and rear fenders especially in front of the fender skirt. Every post 1981 CX we've gotten has been essentially rust free.
We have only one pre '81 (a '77 CX Diesel) that was rust free when purchased in '90 and remains rust free (after Ziebarting, filling each rocker paned and other cavities with expanding foam, and a new quality paint job (done twice as the first wasn't good enough 7 years later)). I think the foam is what' done the trick, as the car is left outside all the time and is not covered as much as it should be, but remains rust free and just as solid as the day it left the assembly line. CX estates will rust in the rook near the tailgate hinges, this is brought on by the flexing of the roof while opening and closing the tailgate.
M Saggu:
For my rust cure I ran heated coolant pipes though the sills (to the second radiator in the boot) , and any where else I could ( needed to dissipate a few hundred horse's heat ) and a body panel ( any one !) made a good heat sink. That explained on most rainy/snow covered stages, I always had the nice dry car) ps if it wasn't for the rust, we would not be able to get these fun cars for the money that we can!
Gary M:
Where did you get the idea they were state of the art rustproofed?
|
Allmän rostbenägenhet:
André C 28 maj 2001-05-28:
En Cx rostar överallt, men är mycket bättre fr o m -86. Nedre kanten på bakluckan rostar först, där kan man se hur långt eländet fortskridit - om det inte är åtgärdat. Jag tycker dock att CX rostar ärligt, det går att bedöma bilens skick vid en ytlig besiktning. Inte som en gammal Jagga, som kan se fräsch ut samtidigt som den är på väg att pulvriseras. Kolla förresten i hjulhusen bak. Kan vara lurigt.
|
|
Anders (DK):
På de første årsmodeller af serie II, er benzintanken af metal, og kass af rust. Senere årsmodeller har benzintank af plast. Et andet typisk rustproblem, er den bagre ende af bund og tröskel i bagagerum, med detaljer for ophæng af bagre bumper. Kan være fuldstændigt forsvundet, uden mulighed for at se hvordan det skal være i ordentligt skick.
Nigel:
Having dismantled around 10 CX:s, I reckon that the 82/83 year is the best year for rustproofing. The best bonnets seem to come from pre-80 cars - the steel is thicker.
Adrian C:
I'll go for that. That was about the first or second full model year of the new paint/rustproofing plant, so it would be good. My old man's -83 20 Pallas doesn't even have any bubbles round the sunroof. But the bonnets have screen wash nozzle holes....
|
Tom E 2004-04-29:
Har et problem med bilen...nemlig rust! Den har tatt godt tak i ramma og bakre deler av kanalene, men mange steder er det så å si umulig å komme til med sveiseapparatet. Dette gjelder de innerste platene som sitter 2 plater fra sideskjørtene og innover! Er det trygt å skjære bort disse to ytterste platene for å sveise inn ny bak (den gamle er halvveis borte p.g.a. rust), eller vil karosseriet "gi etter" og bli ødelagt?? (bilen står oppi heis, løftet på jekkpunktene!)
|
|
Sturla B:
Det finnes en norsk side med restaurering av en rød serie 1 1978 med MYE rust i dører, bjelker, kanaler og skjermbuer. Lagt ut litt på samme vis som man ser eksempler på av flotte DS restaurerings sider. Bra med bilder og forklaring:
http://www.omegav.ntnu.no/~dagmatti/special/cx/rust_eater.php
Fredrik L:
Jag fårstår inte riktigt var du menar att rosten finns. Min CX (rostmonstret) var nästan dubbelt så rostig. Längst bak på trösklarna(kanalerna) är det lite riskfyllt att såga bort för mycket. Inne i kanalerna ligger den bärande balken. Den viker in och ansluter med domkraftfästet cirka 20-30 cm innan tröskeln tar slut. Eftersom domkraftfästet som regel är kasst är det smart att byta det först. I ditt fall verkar fästena vara OK men ta det försiktigt! Med bakramen kvar på bilen blir nog detta väldigt jobbigt, men det går definitivt. Jag hade "turen" att min bakram var helt av på bägge sidor, så den plockade jag av.
|
Tom E:
Takk for svarene! Tror jeg skal klare rustsveisingen i kanalene...må vel skjære bort litt av gulvet på begge sider! Har også et stort rusthull i ramma mot venstre framhjul, og det er rust helt inntil festet til nedre bærearm...ser ikke bra ut! Må jeg skifte hele fremre del av ramma for å få det godkjent hos biltilsynet?(har hørt at det ikke er lov til å sveise på selve ramma!)
|
|
|
Rostproblem
Michael H 2002-03-22:
Jag har alltså rost i höger bakflygel samt lite runt sista sidorutan på höger sida.
|
|
Marcus:
Hittade en sida på nätet för ett tag sen som hade rep plåt även till våra kära CX:ar. Är det någon som vet denna adress? då jag slarvat bort den... Skulle vara skönt att riva hela härligheten och doppa den i galvanisering. På det sättet har man ju en schyst bil hela livet ju!
Peter Å:
www.autofrance.se har en del CX-delar. www.ljreservdelar.com i Göteborg är alltid bra. Nettodelar i Åkersberga, tel 08-540 222 43, har ingen web-sida men många reservdelar.
Johan:
"Det bara är rosten som är problem", det är väl det som är det STORA problemet. Rostangrepp på CX är både mycket dyrt och jobbigt att åtgärda. Synlig rost är bara en försmak, om tankluckan är angripen betyder det byte av ytterskärm, mellanskärm och oftast lagning av innerskärm. Sparklådor och främre golv samt under hjälpramen. Rosten älskar CX. En rostfri CX, i den mån dom finns kan man med lätthet få betala både 30-40 tusen för. Jag är inne på min 5:e rostfria CX T2 med allt men det blir svårare och svårare att hitta dom. I Tyskland finns det snart inga kvar, i sydfrankrike och Italien kan man väl fortfarande hitta dom.
Johan G:
Gör EN ordentlig svetsinsats nu under sommaren. Spruta sedan alla hålrum med Biltemas krypolja och njut! Som sagt, lätt att hitta fina CX'ar är det inte.
Bosse:
Det är bara att konstatera att rosten är CX:ens största problem och fiende. Motorerna håller i evighet bara de får olja och mekaniken är allmänt robust. Elproblem är vanliga, men rosten allvarligast. Om du inte har större rostproblem än de du beskriver så är det ju värt att fixa. T2:or lär väl bli de bland de första CX:arna att få kultstatus och bli rejält dyra om ett antal år. Lägg hellre lite mer pengar på att få ett proffs eller nästan proffs att göra en seriös reparation (och lack) än att chansa med en amatör. Det lönar sig säkert i längden. Kosta på en rostskyddsbehandling efteråt.
Thomas E:
Har du frågat Citroën vad en ny bakflygel kostar? Jag bytte just den med tanklocket för några år sedan och var förvånad över att den inte var så dyr. Jag minns inte priset, men det blev i alla fall billigare än att rostlaga med vanliga verkstadspriser.
|
Rostskadade rambalkar
Mike 2000-11-15:
Jaha, så gick den inte igenom besiktningen. Finns det nya rambalkar eller delar att köpa eller är det bara lagning som gäller?
|
|
Johnny:
Balkarna är ganska lätta att byta. Mät först avståndet mellan fram- och bakvagn. Borra sedan bort nitarna på en sida i taget. Ta bort balken och passa in den nya. Mät så att avståndet blir lika som före. Kläm fast balken med ett par tvingar och borra hål i den nya balken genom de gamla nithålen. Skruva sedan fast balken med M6 skruv och mutter. Det är viktigt att du mäter innan du börjar, annars kan bilen gå snett (som en stövare). Jag fick tipset av verkar'n på Fahlströms Motor i Falun och det fungerar mycket bra. Monteringssatsen från Citroën som man kunde köpa till balkarna består av skruv o mutter, där muttern skar i gängorna när man drog åt för att inte gänga upp sig. SBP har alltid godkänt de bilar jag besiktat där balkarna bytts på detta sätt. Om jag inte minns fel var det M8 eller nåt liknande och antalet lika många som nitarna!
Lars I:
Hjälpramens längsgående balkar är samma, oavsett modell/axelavstånd. Detta gäller delen mellan nitningarna. Skillnaden hos Prestige/Break ligger i längden på bakvagnsbryggans utstick framåt!
Peter Å:
Jag lät lappa balkarna på min förförra CX, det godkändes utan problem av bilprovningen. Arbetet kan utföras av vem som helst som kan hantera en svets, det behöver ju inte bli snyggt utan bara starkt.
|
Rostskadad hjulaxelinfästning bak
Stefan A 2001-04-08:
Fick förra veckan problem med min CX i vårt östra grannland. Efter bara några kilometers resa på en mycket gropig gata i Paldiski, dit det går färja från Kappelskär, hörde jag ett missjud från vänster bakhjul som lät som ett gnisslande hjullager. Jag skruvade av hjulet, men fann inget glapp i lagret, däremot slitage på däckets insida och en tydlig kobenthet när jag återmonterat däcket. Med hjälp av en engelskspråkig Estländare lyckades jag få tag på bärgning, och till min förvåning fanns det faktiskt en cittraverkstad i Tallinn några mil bort. Efter kontroll visade det sig att det grova bakaxelröret lossnat från den längsgående rambalken vid vänster bakhjul. Det är en -81:a 2400 Pallas, men bakaxelkonstruktionen borde väl vara densamma sedan -75.
Efter en femdagars resa ner till Litauen som var mitt resmål med en Honda Shuttle hyrbil, blev det bärgare tillbaks till Paldiski och med gnisslande däck lyckades jag köra på båten. I Kappelskär väntade en kompis med trailer för hemfärd, så jag kom hem till Hälsingland trots alla problem. Nu undrar jag om någon annan har varit med om liknande problem att bakaxeln rostat loss på detta sätt, och om det isåfall finns någon lämplig rep metod, eller är det bara att skrota? Jag konsulterade en mekaniker från Litauen, när han hissat upp bilen och konstaterat felet så gjorde han korstecken som symbol att Cittran var död. Men finns det någon som varit med om att reparera en sådan skada så kan den kanske väckas till liv igen?
som gäller?
|
|
Lars I:
Om bilen i övrigt är värd att rädda, så måste det väl "bara" vara att byta hela bakvagnsbryggan. Du får då dela vid skarven till de längsgående hjälprambalkarna, lossa alla rör etc etc, skruva loss muttrarna som fäster bakvagnsbryggan vid karossen och släppa ner. Sedan gäller det att hitta en donatorbil på skroten, göra samma procedur på den, flytta över allt som ev är bättre på din gamla såsom bärarmar eller fjädercylindrar, skruva fast på bilen, svetsa fast hjälprambalkarna och ansluta alla rör igen! Operationen tar sin rundliga tid att utföra med fastrostade rörnipplar etc att svära över men är egentligen inte oöverstigligt svår! Frågan du måste ställa dig är bara om det är värt det!!
|
Stefan:
Det låter faktiskt som slöseri med tid. Jag plockar över skinnsätena till min redan svetsade och lackerade -84 GTI istället. Tack för att du svarade iallafall!
|
|
|
Tröskel- och golvrost
Henrik A 2004-02-15:
Idag plockade jag bort skruvarna till de där stora plastskydden som täcker trösklarna. Jag fick inte bort dem helt pga att de verkar sitta fast under gummilisten till dörren, men jag kunde iallafall bända ut dem och inspektera. Det var inte så kul att titta där under. Höger framtröskel har ett stort rosthål, ungefär efter halva längden. Hålet är lite mer än 1 dm stort och det ser illa ut runt om också. Får bilen körförbud nu? På vänster framtröskel var där ett litet (1 cm) rosthål, men det kommer att bli större om man ska ha bort allt som är angripet. Det fanns lite ytrost på andra ställen också men det filade jag bort och hammarlackade över, eftersom det stoppar rost. Gjorde det mest för att det kändes bra. De bakre trösklarna ser bra ut. Finns det ngt att göra eller är det bara att skrota?
|
|
Dennis H:
Skrota låter väl drastiskt - det går ju alltid att svetsa, skulle väl inte tro at det behöver kosta så förfärligt mycket heller billigast blir ju såklart att svetsa själv om man nu har tillg till svets vill säga. Mest seriöst hadde ju varit att byta tröskel men det beror ju lite på vad man vill läggga ner pga bilens övriga skick etc. Men skrota låter alltför brutalt det finns så vitt jag vet trösklar att köpa nya som ekonomidel var kan jag inte säga på rak arm men det finns.
|
Henrik A:
Jag kan tyvärr inte svetsa själv....har inte tillgång till svets eller annat nödvändigt. Suck. Bilen är ju fin för övrigt. Finns det någon som har en aning om vad det kan kosta att laga det här? Måste trösklarna vara hela? Det finns ju två stora balkar under bilen. Räcker inte de?
|
|
Dennis H:
Jag kan inte säga vad det kostar men ring ngr verkstäder och kolla.jag skulle inte tro att du får körförbud på den men 2a får du ju antagligen.
om bilen e fin för övrigt så e den ju värd att laga det e ju kanonvagnar!!! när allt e frid och fröjd! det vore synd om du skrota eller sålde iväg bilen för ngn struntsumma det tror jag du skulle ångra längre fram.
|
Henrik A:
Men kan besiktningen se det? Det sitter ju dolt under skyddet och syns inte från utsidan. Nej, jag har definitivt inte lust att skrota...trodde bara inte att det gick att fixa nästan. Man kan väl köra bilen som vanligt trots det här? Den knäcks inte eller så?
|
|
Dennis H:
nej det e ingen risk såvitt jag kan förstå på din beskrivning
och syns inte rostskadan när du har på skyddet så e det nog inget problem med besiktningen heller.
men det e klart att du bör nog inom en snar framtid få tag i ngn som kan svetsa det åt dig annars e det ju risk att skadan breder ut sig.
ha det bra och tänk på att det e defenitivt ingen dussinbil som du äger utan enl min uppfattning en av dom mest dynamiska och fantastiska bilarna som finns.
Peter Å:
Henrik! Det där fixar en rostlagare snabbt och lätt. Han kan lappa i plåt där det är dåligt om tröskeln i övrigt är hyfsad eller han kan byta hela tröskeln. Kostar en till två tusenlappar per sida beroende på hur mycket det är. Inget att frukta - tröskelbyte kommer på alla gamla bilar om man inte skött rostskyddet ordentligt. Och absolut inget att skrota för om inte bilen i övrigt är kass
Johan G:
Ur komma-åt-synpunkt är det där lätt för en van rostlagare. Så länge plasten är bortplockad å det har du ju redan gjort är det bara att skära och svetsa i. Tycker inte om resonemanget "det ser inte besiktningen ändå". Plåten sitter där för att bilen ska hålla vid både krock såväl som forcerad körning. Laga! Ta du å lämna iväg bilen. Se till att få ett mer eller mindre fast pris innan! Eller skaffa privata polare som kan hjälpa till...
|
Henrik A:
Jag ska definitivt låta någon laga det. Trodde bara att det skulle bli oerhört dyrt, om det ens gick. Men efter att ha läst alla visa inlägg så har jag större hopp. Dock har jag INTE fått loss skydden helt. Jag har bara bänt ut dem och tittat/känt under. De sitter fortfarande fast under gummilisten (eller var det nu är) och jag vet inte hur jag ska få loss dem. Johan har helt rätt. Man ska laga det som behöver lagas.
|
|
Johan G:
Menar du listerna kring dörrhålen? Bara att lyfta loss från kanterna och trycka tillbaka igen. Plastkåporna kring tröskellådorna är väl nitade, vill jag minnas. Bara att borra lite försiktigt med en lagom stor borr och sedan rycka bort resten av nitskallen. Sedan får du se till att skaffa rostfria popnitar och en bra popnittång. (Glöm skiten på Biltema, kommer bara sluta med att skydden skramlar av...)
Magnus:
Om jag inte minns fel så sitter en plastlist ovanpå gummilisten, precis i insteget. Den sitter med fyra (?) skruvar. När plastlisten är borta är det bara att dra bort gummilisten. Dra bort så mycket du behöver, sedan är det bara att trycka tillbaka den igen.
Andreas A:
På min -87.a satt plastkjolarna fast med nå´n typ av plasthattar som var påskruvade på gängade pinnar vilka var fastsvetsade i tröskellådorna. Numera är dom ersatta med rostfria skruvar och stora rostfria planbrickor... Trösklarna på min bil var VÄLDIGT angripna. Hela nedre delen av trösklarna behövde bytas ut. Dessbätte var det inte speciellt svårt (eller dyrt) att åtgärda. Anledningen till att rosten kan härja så ohämmat under plastkåporna är att Citroën aldrig brydde sig om att rostskydda trösklarna utvändigt. det är bara vanlig lack som skyddar plåten, och det är ju dömt på förhand... Jag håller just nu på med att spruta Body på hela tröskeln och insteget som del av en större rostskyddsgenomgång. Ett tips är att ni kontrollerar plåtskarven bakom gummilisterna runt dörröppningen. På min bil hade rosten börjat få fäste på flera ställen där...
|
Henrik A:
Jag har fått bort plastskydden runt trösklarna nu. De satt bara fastklämda under plastlisten som gummilisten sitter fast i. Hu, vilket hål det är i tröskeln. Ska prata med en rostlagare de närmaste dagarna och se vad det kostar? Finns det någon här som bytt en hel tröskel någon gång och har en uppfattning om pris? Vill gärna veta vad som är "skäligt" ungefär. Det är lite rost på olika ställen längs hela tröskeln, men det är inte igenom. Är det bara att fila bort det, spruta på rostskydd och sen måla över?
|
|
Andreas A:
Jag köpte ekonomiplåtar från Citroën, men använde mig bara av den nedre delen av dom, efterom det är ett komplicerat jobba att byta hela tröskeln. Vad vi gjorde var att kapa bort den del av de befintliga trösklarna som var angripen (i princip hela nedre halvan av trösklarna) och kapade ekonomiplåtarna på motsvarande sätt. På så sätt slapp vi demontera dörrar mm. Totalt betalade jag ca 4000 kronor för material och arbete för båda tröskalrna, rostlagning i golv, hjulhus och bagagerum. Helt OK, tycker jag!
Fredrik L:
Kolla noga så att du inte har rost vid domkraftfästena, det blir anmärkning. I ditt läge hade jag torkat ur balken och svetsat igen hålen. Avslutningsvis en ordentlig rostskyddsbehandling in och utvändigt. Om du monterar av och på plasten så tar det ca 3-5h för en rostfixare. Se till att han gör det ordentligt!!!
|
Henrik A:
Hur ser de ut och var sitter de? (domkraftfästena). Om det är så att jag har rost där, vad gör jag då? Jag har rost i undre delen av trösklarna. Det är ett stort hål på höger tröskel (1 dm) och ett litet på vänster (0,5 cm). I övrigt finns det annan rost vid varje plastskyddsskruv längs hela tröskeln, men det är inte så djupt så jag tänkte ordna det genom att fila bort rosten och sen hammarlacka över, eftersom det också stoppar rost. Jag tänker mig att en rostlagare ska skära bort det som är angripet, ta ett nytt stycke plåt och svetsa dit. Sen kan jag ju rostskydda plåten när jag kört hem igen. Hur bär man sig åt för att rostskydda övriga delen av tröskeln utvändigt? Tröskeln är ju lackad. Idag har jag för övrigt spacklat igen hålen i förargolvet med glasfiberspackel. Det blev bra eftersom det inte var några stora hål.
|
|
Bert:
Du har nog mer rost än du anar ..... är golven trasiga och trösklarnas utsidor trasiga, så är nog insidor rätt murkna också. Känn med fingrarna på dom lodräta väggarna på trösklarnas insida. Så här ser mitt ena golv ut idag, besiktning på fredag. Då sitter det ny plåt där förhoppningsvis. (och på en del andra ställen ... )
|
Henrik A:
Alltså nej faktiskt inte! Trösklarnas insidor är hela o fina. (Du menar väl att jag ska känna på dem inneifrån bilen!!??) Golvrosten har antagligen kommit inneifrån pga fuktiga mattor under flera år... Den blev underredesbehandlad på en rostskyddsanläggning 1995, men det är det väl inte så mkt kvar av nu. Men det finns ingen rost under bilen i golven liksom. Rosten som fanns satt inne i bilen. Jag har nyss skurit (jag orkade inte ta ut stolarna) ut alla mattor i hela bilen för att få bort fukten och på ett ställe var det rost på tröskelns insida (vänster bak). Jag kollade om det var mkt genom att hugga på det med en skruvmejsel men det höll, så jag slipade bort det och hammarlackade över.
|
|
Bert:
Nej, jag menar att du skall känna på trösklarnas vertikala sidorna underifrån, från utsidan/undersidan av bilen.
Peter Å:
Det verkar som man har olika bedömninsgrunder på olika besiktningsplatser? Jag har besiktat med rostiga domkraftsfästen (de bakre går överhuvudtaget inte att använda) i två år och man har inte anmärkt, men med tidgare CX:ar har jag fått anmärkning om det varit hål i trösklar. "Genomrostning här är inte godkänt - bärande del." Så Henrik, åk du in och besikta och se vad du får för anmärkningar. Då vet du sedan vad du måste laga för SBP. Sedan kan du lämpligen låta rostfixaren ta övriga dåliga bitar också när du låter honom gå loss med svetsen.
Fredrik L:
Att det är olika uppfattning på olika stationer ar ett faktum. Det tråkiga är att om de tycker att det är bärande så "är det bärande". Jag tycker dock som flera andra här att det skall lagas även om det inte blir en tvåa. Besikningsmännen kan vara okunniga åt bägge håll. Farsans gamla 78 gick igenom med avrostad bakbalk, lyfte man karossen så stod hjulen kvar! Bakre fästena är det värsta för att den infällda balken slutar där. Kraften överförs via fästet och insidan av trösklen uppåt bakom dörren. Ett insjunket fäste behöver dock inte betyda katastrof. När jag bytte mina fästen+trösklar var jag dum nog att såga bort allt samtidigt. Bilen förblev rak och fin så det går nog att köra lugnt.
|
Henrik A:
Appropå rostlagningar så har jag nyss upptäckt att vänster sida innanför dörren (om man öppnar dörren och tittar på plåten som sitter framför bakhjulet två dm ovanför tröskeln ungefär) är lagad på ngt sätt. Det ser ut som om någon svetsat dit en metallbit. Jag kände på insidan av det och det har varit ett hål där. Är det bärande där? Antageligen är det väl en rostskada som lagats men jag fattar inte varför det rostat där, för på andra sidan är där inget.
|
|
Jon S:
Helt normal plass å ruste. Du bør sjekke framkanten av innerskjermen. (Forran bakhjulet). Og ikke bare se, men bruk en skrutrekker. Kanskje får du deg en overraskelse
Bert:
följer upp med mitt rostiga golv, så här blev det med lite ny originalplåt (givetvis är plåten från 1988, precis som bilen) :
Först poppad för att hålla på plats, sedan punktad med migen. Inte jättetjusigt, men den sitter där. Och det bästa till sist ... bilen är besiktigad idag så nu är det bara att åka ett år till!
|
Henrik A:
Grattis T2!! Alltid kul när det går bra. Jag har känt på trösklarnas insidor uteifrån nu. Där verkar inte vara ngn rost utom på ett ställe, där jag kunde peta bort lite. Man kanske skulle ha upp bilen på en lyft så att man kunde fila bort det ordentligt? Sen har jag en sak till: Det är så att det fortfarande regnar in i bilen. Det kommer inte in när man kör. Två ställen är blöta: 1. Bagageutrymmet. Det blir väldigt blött vid vänster sida, och detta rinner sedan ner på passagerargolvet bak (vänster sida där också). 2. Förargolvet. Idag var där en pöl. Jag har tagit ut mattor och allt för att kunna se bättre. Det verkar rinna vid torpeden och ner på golvet. Det verkar inte vara takluckan, eftersom jag förseglat den temporärt med silvertejp (för att utesluta den). Finns det någon som vet hur i ¤%&"&/%#¤/ vattnet kommer in?? Det är inte heller dörrlisterna som är dåliga, de är nämligen aldrig blöta. Finns det en steg-för-steg lista hur man gör en cx vattentät? Det hade inte varit helt fel. Misstänker nästan att Citroen har byggt in rör som ska samla upp vatten och leda ut det på golvet och lite varstans i bilen.
|
|
Anders (DK):
Inte helt fel på dét .... Først : vær sikker at det er tæt med silvertejpen på tackluckan - at du HELT sikkert kan uteslutte den.
Den er den mest vanlige årsag... Ellers er det som tidligere foreslået den bagre 3kant rude som kan lække - eller ruden i bag faktisk. Ikke uvanligt med huller i tætningsmassen. Frem er det vanligt med 2 årsager: 1) på torpedoen ude i motorrummet - under beklædningen. Findes beklædning med asfalt (tjære-) pap - som er lakeret over - ikke lige til at se at det kan lække. Men stålpladen under har flere huller/udskæringer - til højre styrede export modeller - som er forseglet just hér i højre siden. 2) rudens gummi liste er kendt for at lække i begge nedre hjørner. Var det ikke for den her årstid med frost grader ude - da ville jeg forslå at spule bilen med vandslange på mistænkelige steder - da ser man snabbt hvor det render ind.
Mattis P:
Hei!
Angående rust:
Jeg har noen bilder fra en serie 1 cx som jeg fjernet "noe" rust fra:
www.omegav.ntnu.no/~dagmatti/special/cx/rust_eater/lower.html
Og en serie 2:
www.omegav.ntnu.no/~dagmatti/special/cx/ny_cx/rustsveising.html
Hvis du skal bytte hele kanalen synes jeg peronlig at det er mere jobb. Men jeg er sannelig ikke sikker på hva som koster mest på et verksted.
Hammer-lakk har jeg personlig veldig dårlig erfaring med. Angående vannlekasje: Bakruten, og de små siderutene bak er lekk på min serie 1. Dette fikser du lett ved å ta ruta ut og lime den inn igjen. Det er også ganske vanlig at det ruster hull i bakskjermen, og det kan bli vått både i bagasjerommet og kupeen av det. Frontruten var lekk på begge mine! Og vannet havner på gulvet foran førersetene. Hvis det lekker inn vann her fremme, og du ikke finner ut hvor det kommer fra, er det som AndersDK sa, sannsynligvis lista.
|
Rost under tanklocket
Rick 2001-04-19:
Min CX har det "klassiska" rostangreppet under bensinlocket och jag skulle eventuellt ge mig på en kosmetisk lagning. Eller är det någon som har några bra tips - det är så synd att se sin annars så snygga bil förfulas av denna felkontruktion: fogen inne bakom tanklocket verkar nästan alltid läcka vilket gör att vattnet rinner in på baksidan av karossen....... jag har sett felet på var och varannan CX jag tittat på - någon sade att en bil som inte har felet aldrig varit ute i regn!
|
|
Jan N:
Jag har en 83:a där det inte finns rost nedanför tanklocket (däremot finns det lite rost på andra typiska ställen...). Jag har någon gång då under de 10 år som jag ägt bilen penslat på lite vanlig billig motorolja under tanklocket vid själva fogen. Kan vara ett sätt att bromsa rostförloppet eller att förebygga för nya angrepp.
Lars I:
CX:ens bakskärmskonstruktion är en yttre bakskärm (den du ser på) ihopsvetsad med en innerskärm. Denna har två hål in mot hjulhuset i höjd med bakhjulets överkant. I dessa hål sitter det täcklock. Locken brukar rosta bort eller lossna varvid hela utrymmet ner i hundbenet fylls med grus och vatten till en härlig rostfrämjande geggamoja. Förutom att hjulluckan då brukar bli omöjlig att få loss pga totalt hoprostad skruv så brukar kondensen i utrymmet göra att ytterskärmen käkas upp inifrån. Små lackbubblor under sidorutan brukar vara ett säkert tecken på att det är kört. På höger sida sitter dessutom tankpåfyllningen som är ett hål rätt igenom denna slutna låda. På övre änden av påfyllningsröret sitter en sorts gummiduk monterad som ska täta mot innerskärmen. Om den inte tätar rinner hjulsprutet in den vägen och gummiduken är då väldigt bra på att hålla kvar fukten i stället! Då brukar så småningom den klassiska rosten uppstå under tankpåfyllningsluckan. Reparation beror på hur seriös man är, egentligen behöver man sprätta loss den yttre skärmen för att kunna laga riktigt. Förebyggande åtgärder är att lossa tankpåfyllningsröret, de fyra skruvarna runt tanklocket och göra rent på insidan och smeta in rejält med rostskydd där samt att se till att locken är hela och täta. Jag tror de kostade fem - tio kronor styck när jag köpte. När man byter dem har man också ett bra läge att spilla i rejält med rostskydd i utrymmet ner mot hjulluckan också!!
|
Rost kring tanklocket
Mattias N 2004-08-31:
Känns inget vidare att plåten kring tanklocket rostar. Jag håller på att pyssla med en cx som så småningom ska omlackeras och därför vill jag veta vad som är bäst att göra åt rostskadan på bilderna. Jag antar att flera har försökt stoppa rosten på detta ställe. Gärna nått tips för att få detta så bra som möjligt.
|
|
Peter Å:
På min bil har jag slipat bort rosten, knackat in plåtkanterna och byggt upp ny yta med glasfiberspackel. Såg ut som på bilden nedan innan, rostskadan hade alltså gått längre än på din bil. Detta är standardroststället nr 1 på CX! Sedan har jag bättringsmålat ovanpå. Lagningen ser hyfsad ut fortfarande två år senare. Men har du en bil som är i så bra skick att du tänkt kosta på en omlackering skall du förstås laga på ett bättre sätt. Då bör du använda plåt. Skär bort all dålig plåt och svetsa dit ny. När du öppnar lär du också upptäcka att det är mer angipet mellan ytterskärmen och innerskärmen än du trodde.
Det finns ekonomiplåt! www.carpanels.co.uk
har hel bakskärm till CX:
|
Mattias N:
Blir att lossa på bultarna och plocka loss röret till tanken. Gissar att innerskärmen och ytterskärmen ligger ganska tätt ihop på den plats påfyllningsröret sticker ut. Förmodligen har då även innerskärmen blivit angripen. Känns däremot lite överkurs att måsta
byta ut hela ytterskärmen. Tackar iallafall för tipset PÅberg. Förstår att det är svårt att skapa sig en bild över hur pass illa skadan är bara genom att titta på bilderna.
|
|
Stefan M:
Vill man inte svetsa så går det alldeles utmärkt att limma med lämpligt epoxylim. Detta är vidimerat hos en kamrat som är tekn.lic. i just kompositer.
Fördelen är att det blir starkt, skarvarna blir i det närmaste osynliga samt motståndskraftiga mot framtida rost. Värt att prova?
Göran W:
Vill bara tillägga att det där ser ut att vara en de "mest rostfria" exemplaren. Peter Å:s variant är säkert vanligare. Om det inte ser värre ut innåt borde det bara vara att slipa rent, rostskydda och lacka!
Vidar S:
Jeg tror nok ikke det er nok å slipe, beskytte mot rust når det ser ut som på bilde PÅberg har satt iin. Der er det gjennomrustet og platen må bygges opp igjen, enten ved sveising eller med glassfiberduk og sparkel. Om bilen skal lakkeres om og tas vare på, ville jeg sveiset inn nytt stål i det omfanget som er nødvendig, Kanskje litt mer jobb, men da holder det. Jeg har ikke klart å finne noen som leverer reparasjonsplater for dette stedet, er det noen som vet om en som selger det, vær så snill å la oss få vite om det, JEG HAR SAMME PROBLEMET! Uansett kommer jeg til å finne frem MIG sveiseapparet og sveise det.
Fredrik L:
Ett tips till alla är att montera av bensinröret och rengöra bakom. Där sitter en gummitätning som i dessa dagar enbart stänger inne fukten och då rostar det inifrån. Slipa rent och rostskydda i många lager så håller det länge!
Finn T:
Som eier av tre CXer har også jeg vært borti problemet med rust rundt bensinpåfyllingen. Det anbefales på det innstendigste å demontere så mye som mulig for å få grundig oversikt. Dessverre vil du nok oppleve at rusten ikke bare finnes utvendig. På min TRI -85 måtte jeg i -98 bygge opp både indre og ytre plate pluss rørfestet. Dette til tross for at synlig rust "bare" var slik som på bildet ditt. Jeg har brukt 0,9mm galvaniserte plater til karosserireparasjoner. Slike plater får jeg av min venn blikkenslageren. Disse platene er ikke enkle å sveise. I tillegg avgir de giftig gass, så jeg vet ikke om jeg tør anbefale dem, men solid og rustfritt blir det! I alle fall får man slipe vekk galvaniseringen der det skal sveises, og sørge for skikkelig avtrekk eller oppholde seg i det fri.
|
Bensinlukt i kupén
Anders (DK) 2001-05-29:
Der sidder en udluftningsventil i forbindelse med tankpåfyldning, i bagre højre hjulhus højt oppe. Den er ofte faldet af, da beslag hertil er rustet. Det giver årsag til ubehagelig benzinlugt i kabinen.
|
|
|
"Blästra" med Perago
Roger W 2004-05-14:
Kan rekommendera PERAGO blästerskiva! Den ser ut som värsta EPA-grejen men är nåt alldeles otroligt bra! Enda stället den inte kan konkurrera med luftblästring är inne i hörn, annars på någorlunda släta ytor är den makalös! Den är även kanon då man ska ha bort underredsmassa för att svetsa - i med skivan i borrmaskinen och kör rent bara! Vinkelslipen är helt distansierad! Den ser som sagt ut som värsta EPA-grejen, blå ca 10 cm i diameter, har ett antal hårdmetallspetsar, fins med flera skivor 1-2-3-4 (tror till och med att den fins med 10 skivor)! Men till en vanlig borrmaskin räcker en dubbel-skivig gott. Blästrade i stort sett hela min cheva pickup med en sådan! Kan VARMT rekomendera denna pryl! Den ser lite löjlig ut, men är nåt alldeles otroligt BRA! När man blästrar med den och kommer till dålig plåt så blir det ofelbart hål! Dvs alltför utrostad plåt visar sig DIREKT! Omvänt - håller det att blästra så går det att svetsa i oxå! Finns hos välsorterade järnhandlare!
|
CTA:
Perago roterande bläster:
http://www.perago.nu/
"Det unika med PERAGO roterande bläster: Perago arbetar med hårdmetallspetsar som slår mot ytan likväl som blästern använder sand för att slå bort rosten. Skillnaden är att vi återanvänder hårdmetallen om och om igen som ej är fallet vid användande av sand, glas mm."
Borgis:
Finns på Clas Ohlson för 298:-, dock endast den enradiga:
Perago roterande bläster för montering på borrmaskin. Hårdmetallstiften på den flexibla gummikroppen rensar och rengör järn-, plåt-, plast-, aluminium och betongytor från färg, rost, slagg och oxider. Diam. 125 mm. Axeltapp 6 mm.
Kristian L:
Jag har sett Perago på mässor några gånger, till exempel har de visat hur man kan ta bort färgen på en aluminiumburk utan att göra hål på burken. Den finns även i en variant för att ta bort färg från trä. Då är dubben ersatta med små skrapor.
Lars L:
Om du har ett
Jula-varuhus i närheten så har de Perago! 298:- för enradig, 569:- för tvåradig.
Peter Å:
Jepp, nu har även jag köpt mig en Perago. Klart bra grej. Tog bort rosten på dörrarnas nederkanter på min CX enklare och snabbare än med stålborste, morakniv och sliprondell som jag brukat använda tidigare. Bättre resultat verkar det bli också, den avverkar som sagt plåt som är alltför tunn och rostangripen för att sparas... Riktig bläster kanske är bättre, men i avsaknad av sådan kan jag också rekommendera Perago. Möjligen är den lite för stor i trånga utrymmen (=bagagerummets hörn, framför baklyktorna). En Perago med mindre diameter står på önskelistan.
|
Alan505 2008-08-01:
3m Bristle Discs! I've been working on ridding my CX of rust and tried a new abrasive product on someone's recommendation. At first glance and feel I did not believe that this rubber bristle wheel would be an effective remover of rust. Boy was I wrong! I am amazed at how effective these discs are. I thought aluminum oxide discs were effective, but compared to the 3m bristle disc alum oxide is like trying to sand with a Teflon pan. The 3m Bristle Disc's bristles are very effective at lifting rust out of deep pits with almost little applied pressure. My only advice is not to apply too much pressure on the Roloc models as the plastic attachment is not as robust as a steal retaining bolt.
-> Images of Alan´s Prestige
|
|
3m Bristle Disc
|
Metod från Jims mekarhörna i Classic Motor Magazine nr 7/2003:
De flesta kemiska rostbekämpare bygger på en syra som äter upp rosten och i värsta fall en del av metallen under. Den här metoden bygger istället på en bas, allstå motsatsen till syra.
Lägg det rostiga föremålet på en zinkplåt och sänk ned det hela i en 10%-ig natriumhydroxidblanding. Värm upp lösningen. En galvanisk process startar och vätgas bildas vid den negativa elektroden = det rostiga föremålet. Vätgas verkar reducerande på oxider, recudera är motsatsen till oxidera och rosten omvandlas till järn! Men det som är bortrostat kommer försts inte tillbaka...
Ett ordentligt rostigt föremål ger dock ingen kontakt med zinkplåten, den galvaniska processen startar inte och inget händer. Lösningen är då att tillföra elektrisk ström. Slipa rent en liten yta på föremålet och fäst en krokodilklämma. Anslut minuspolen från en batteriladdare. Anslut pluspolen från batteriladdaren till zinkplåten. För att hålla strömmen på en låg nivå bör man ansluta en 15-20 W 12 V glödlampa i serie med kretsen. En liten strid ström av vätgasbubblor från föremålet ger bäst effekt, ungefär som från en vanlig Treo i vatten.
|
|
Använd vanlig
kaustiksoda, blanda en del till tio delar vatten. Vill man skynda på processen kan man värma vätskan till 50-60 grader. Som alternativ till zinkplåt kan en offeranod av zink som används till båtar användas, köps i båthandeln. Anodens yta bör vara minst lika stor som föremålet som skall avrostas. Föremålet behöver inte vara i kontakt med anoden - strömmen går genom vätskan.
Det behövs inte lång tid, 15 minuter på ett rostigt tändstift eller en bult gör att rosten omvandlas till något som verkar som blöt jord och kan borstas bort med stålborste. Otroligt resultat! Sedan förefaller föremålen få ett rostskydd, de angrips inte lika lätt av rost efter behandlingen.
Se upp med 1: vätgasbildningen. Kan explodera. Var utomhus! Akta så inga gnistor bildas vid anslutningarne! 2: sodan är frätande, akta hud och ögon! 3: så kallad vätesprödhet kan angripa fjäderstål och härdade detaljer, detaljen blir sprödare. Detta kan avhjälpas med väteutdrivning, 2-4 timmar i 250 graders värme (vanlig ugn) kan återställa metallen.
|
Metod från "Citroamas":
This is a process to remove rust that I found in the Vintage Drivers Club Newsletter of August 1978.
Particularly useful to free nuts rusted on bolts as it removes the rust inside the nut and in some cases the nut can be undone with your fingers.
First clean the part with a wire brush or emery paper to remove lose rust. This will reduce the time the parts are required to be in the solution. Instead of the 3"x3" steel I use a stainless steel rod, the battery charger I use has an ammeter so by adjusting the depth the rod is in the solution it's possible to observe and control the rate of rust conversion. I have used many different size containers from a 0.5 lt glass bottle to a 20 lt plastic drum. Be careful that the positive anode and the negative cathode don't touch and cause a short circuit.
This process will remove rust, grease and paint from steel or cast iron parts. The part is left in the bath for 24 hours and on removal from the bath is hosed gently whilst being rubbed with wet and dry paper or a wire
brush. The process is extremely effective if the points below are closely followed:
|
|
l. Container: Any type of container is suitable, provided it will remain watertight during use. Steel containers should have a plastic sheet inserted before filling. Plastic containers must be strong (ie. plastic rubbish bins tend to split). Obviously the container size will of course limits the size of the part to be
cleaned; large parts may be cleaned one half at a time.
2. Solution: Carefully and slowly add caustic flakes into warm water and stir until dissolved. You will need approximately 2 kilograms of caustic for 20 gallons of water: (A 2.5 kg tin of caustic soda flake may be purchased from any hardware shop). The caustic soda flakes may be dissolved in cold water if you wish but allow 24 hours for your bath to be start working effective.
3. Electrodes: The part to be cleaned is connected to battery charger negative. Battery charger positive is connected to a piece of steel say 3" x 3". You will find that a 2" nail is suitable for the positive electrode when the part to be cleaned is large (i.e. bonnet), otherwise the current will be too high for your battery charger (general-purpose charger delivers 4 ampere at 12 volts). For both electrodes a good electrical
connection is required (THIS IS IMPORTANT).
4. Electrode support: At least one of the electrodes should be supported with a piece of wood so that electrodes do not touch.
5. Duration: The part may be left in the bath for days with no damage, but 24 hours is long enough for most parts.
6. Warning: Under no circumstances allow the caustic soda to touch your skin! I suggest that you purchase a cheap pair of waterproof gloves. The bath should preferable be well ventilated and definitely inaccessible to children!
7. Warning: Do not submerge parts containing non-ferrous metals - brass, copper, aluminium - and check for brass bushing's etc. as they can be eaten away instead of the rust.
|
Rostomvandlare - fosforsyra?
Mattias 2002-04-09:
Turtles rostomvandlare verkar ju fungera, men priset är ohemult högt. Finns det billigare varianter, eller kan nån kemikunnig citronist avslöja formulan? En CX har ju ibland lite antydningar till rost och det skulle va fint att kunna spreja bilen undertill utan att bli ruinerad.
|
|
Anders DK:
Turtles rostomvandlare er en avancert typ Feo2 bindare som omvandlar rost til et annat meterial - og da lukker af underliggende stål överflade mott ilt. Det anvendes bare som snabb-grunder för lack arbejde på stenslag o dyl. Det kan inte anvendes som antirost överflade behandling. Til sådant måste du anvende de vanlige sprut ell malnings produkter. Finns specialverkstader som utförer sandblästring af hele undervagnen - og deretter påförer et skyddslag Zink - såkallt galvanisering. Tills slut påföres vanlig undervagns skyddsmasse. Det er det bäste mott rost du kan få överhuvud taget. Men det rekommanderas först at utbedre evt rostskader. Ellers blir kabinen
din fyllt med sand og rostskydd.
Leif:
Jag vill minnas att den aktiva beståndsdelen är myrsyra som bildar ett fermiat av rosten.
Peter Å:
Fosforsyra är den aktiva beståndsdelen. Lär finnas att köpa på apotek. Används även i byggbranschen för att rengöra rostiga plåttak innan ommålning, kanske byggmaterialhandeln har någon produkt? Sök på fosforsyra + rost på webben! Akta ögon och hud - ämnet är frätande!
Ulf S:
Fosforsyra tillverkas av Dinol och går under handelsnamnet Annitrol som går att beställa genom välsorterade byggvaruhus.
Stefan K:
Ursäkta men - fosforsyra är väl just en syra som därmed fräter. Jag använde fosforsyra för att TA BORT rost och då fick jag skölja rikligt med vatten efteråt för att få bort all syra så att det inte skulle fortsätta att fräta (äta) precis som rosten gjorde. (Jag gjorde det på lösa plåtbitar som var lätta att handskas med inte underreden eller inuti balkar.) Rostomvandlare är något annat som bildar en förening med rosten - en, just det, omvandlare. Rätta mig gärna om jag har fått allt om bakfoten.
Peter Å:
Jo, kanske det är så det är. Men fosforsyra är iallafall bra på att ta bort rosten! Följande hittade jag på
Stackens bilvårdssida: "För att försäkra sig att ingen rost finns på ytan innan man lackerar rengör man ytan med en fosforsyra. Denna lämnar en tunn film av järnfosfat eller zincfosfat på ytan. Sedan neutraliserar man överflödig syra med zinkfosfat. Zink strävar efter att ta åt sig syre och blir på detta sätt attackerad istället för järnet i metallen. Detta kallas galvanisering."
Och ett medel vid namn "Certi Etch Plus Betong- och metallrengöringsmedel" verkar vara en rostomvandlare: "Avfettar, tar bort rost och korrosion från metalldelar. Ytan blir mikroskopiskt etsad och helt ren. Efter behandling är ytan fosfaterad, vilket skyddar mot vidare korrosion.
PDF. Men bara fosforsyra är nog ingen rostomvandlare, nej. Hur funkar en rostomvandlare då? Vi har ju flera goda elektroingenjörer här på akuten, finns det någon kemist också?
Anders DK:
Mkt interessant! For nu återstår jo bare at få uppgifter om fosforsyre og zinkfosfat. Kan det kjöpes uten licens (tilladelse)? Och var kjöper man det så (typ af shopper)? Och va koster det (pris/mengde)? - eller tränger man anvende fler delprocesser med andra kemikalier - som er frit til kjöps - og billigt? F.ö. har jag (bor ute på landet - inte i stan) en lokal gammal smedie - dér de erbjuder galvanisering til mkt rimeligt pris. T.ex. erbjuder dom sandblästring och galvanisering av dragkrok til en BX - for et kostnad på Dkr 250,- (inkl. moms). Tyckar jag er mkt rimligt. Den har blivit fullständigt som ny - og flott grå overalt.
Örjan:
Det går även utmärkt att använda HERDINS "Kalkosan" som för övrigt är det allra bästa medlet för att rengöra svårt oxiderade aluminiumfälgar. Använd alltid skyddsglasögon o gummihanskar och vistas ute i friska luften vid detta arbete. Spola sedan rikligt med vatten, även på omgivande mark.
PÅ:
Eftersom jag fick på moppe förra gången (fosforsyra...) får jag försöka igen. Detta har jag läst mig till: Rostomvandlare är olika uppbyggd hos olika tillverkare, men principen är att omvandla rost till järnsulfat och innesluta det hela i en polymerstruktur (plast?). Rostomvandlaren har sedan ingen ytterligare rostskyddande effekt, utan skall överlackeras med en zinkgrund och sedan täcklack. Har dock inte hittat några alternativa produkter till Turtle eller andras dyra soppa - som dock funkar utmärkt, har behandlat luftfilterburken med sådant för två år sedan med gott resultat.
Bert:
På 70-talet köpte jag nån liten flaska med en vätska i, tunnt och klart som vatten. Lösningsmedlet var metanol, det kände jag på lukten. Fungerade som en nagellacksflaska, det satt en pensel i locket. Man penslade på skadan och sedan var det klart. Blev en glashård yta och rosten blev svart. Jag hade en stor repa på huven på min dåvarande Saab, och det började inte rosta igen på de många år jag hade bilen kvar. Medlet försvann ur butikerna, förmodligen var det alldeles för bra. Har ingen aning om vad det innehåll eller vad det hette.
Örjan:
Återkommer till ämnet rostomvandlare, den rostomvandlare som Du beskriver måste vara "Fertan", den brukar demonstreras på de flesta veteranbilsmarknader, med gamla rostiga verktyg som försöksobjekt. Såldes tidigare i en glasflaska på 0,5 liter men fanns även på plåtdunk. Medlet skall appliceras med pensel och sedan sköljas rikligt med vatten. Du kan hitta medlet hos: Wiklunds import Grästorp tel: 0514- 51709.
Henning:
Biltema har en egen variant av rostomvandlaren, som är betydligt billigare än turtle.
Frippegubben:
Mitt tips blir fosforsyra. Ett bad i fosforsyra löser garanterat upp rosten. Fosforsyra används bla till avkalkningsmedel och borde kunna köpas på en färgaffär. Min fru köpte en flaska i lasarettets personalbutik (Sani Clean tror jag den hette) och den har avrostat en massa småprylar vid det här laget (förutom att ta bort fula bruna fläckar i toaletten).
|
Rostlösare som funkar: Würth Rost Off Ice
Henrik W 2004-07-06:
Efter att ha sprayat litervis med allt från 5-56 till WD-40 och Biltemas rostlösare utan större resultat så var man ju ganska skeptisk. Men... Testade häromdagen Würth Rost Off Ice. Enligt texten på etiketten ska medlet kyla ner materialet till -40 grader så att det bildas mikrosprickor där smörjan kan komma in. Det där undrar jag, men det spelar ju ingen större roll när det verkligen underlättar att lossa svårt rostade skruvar. Ett litet exempel från min rostiga XM: en rörnippel hade rostat fast i hydraulröret. Sprayade på mirakelmedlet, väntade en minut, kände på nippeln med fingrarna. Jo, nu rörde den sig. Vred lite fram och tillbaka (med fingrarna) och inom tio sekunder snurrade den sig helt fritt. Hade jag haft detta medel dagen dessförinnan hade jag kanske sluppit ha sönder ett av de andra rören som också hade fastnat i sin nippel. Jag har även experimenterat med gamla hoprostade avgasklammer från skrothögen. Jojomensan, muttrarna lossnade. Alltså en produkt som jag kan rekommendera. Jag betalade 80 spänn för en stor sprayburk hos min kompis som har bilverkstad. Tyvärr säljs Würths produkter mest av kringresande försäljare, så man behöver kanske vissa kontakter i bilbranschen för att få tag på detta utmärkta medel. (Jag sökte lite på Google "rost off ice" och hittade ett par andra bilforum där medlet har rekommenderats. Så det är inte bara jag som tycker att det är bra.)
|
|
Kristian L:
Det verkar intressant.
www.wurthcanada.com
Kjell H:
Har kollat med kundsupporten. Würth har en butik i Göteborg, Ringögatan 12. Så nu gäller det bara att ta sig till Götet.
Bjorne A:
Kan rekommendera en till som är ruskigt bra: Innotec deblock oil. C:a 100 spänn för en halvliter.
www.innotec.nu
Ulf:
Vill bara berätta att jag inhandlat en sprayflaska Würth:s Rost Off Ice, Artikelnummer 0893 240. Provade undermedlet i kväll och fann att pinnskruvarna på bromskivorna på min BX lossades med lätthet med 1/4 hylsnyckelsats där skaftlängden är ca 15 cm. Som mothåll hade jag en med handske försedd hand.... Även luftningsnipplarna lossades med lätthet och jag inbillar mig att också röranslutningar ger upp för detta medel som är helt suveränt. Priset 119 kr, kanske låter dyrt, men sparar MÅNGA timmar och svordomar. Würth har huvudkontor i Örebro, där man även har butik. Butik finns också i Göteborg. För övriga landet, ring Örebro 019 – 35 10 00 och fråga efter återförsäljare.
|
Rostlösare som funkar: Biral T&D
Vingåker 2007-03-17:
Efter att ha läst i forumet om problem främst med rostiga hydralrör vill jag slå ett slag för två medel som nästan alltid fungerar. Det är medel man använder främst i lantbruk, men jag använder dom till allt som kärvar, har kärvat eller någonsin kan kärva. Det första heter Biral T&D, det funkar ungefär som 5-56, men är mycket effektivare. Kapillärverkan är högre, även om den inte går in lika snabbt som motsvarande alkoholbaserade produkter. Spruta på lite grand, vänta en kvart och gå försiktigt på bulten. Efter att bulten lossat lite, gå på med Biral VG, ett smörjmedel som tränger in rätt sakta, men gör ytorna hala som teflon. När grejerna ska tillbaka, spraya på VG, så glider bulten, eller nippeln in i gängorna som om den vore ny. Det minimerar dessutom risken att gängan ska skära snett eftersom att det blir så halt. Jag provade på mina ordentligt fastrostade hydraulrör bak, 3,5 mm, som såg ut att vara en homogen del av fjäderbenet, no problems! Röret höll trots att det var kraftigt genomrostat någon cm ovanför kopplingen. Det funkade även på mitt "avtagbara" drag, den typ man normalt svetsar fast just för att den beckar fast så in i norden. 5 minuter med spray och gummiklubba var problemet ur världen. Nu funkar den som om den skulle vara ny. Det är ett sånt där mirakelmedel man ser på tv-reklamen, "en dusch och problemet är löst"... Jag trodde inte ett dugg på det förrens jag testade det, nu går jag aldrig utan det. Jag tror att ni kan hitta medlen på Odal, dom är inte helt billiga, ca 130 resp 170 + moms för 500 ml, men dom är dryga.
|
|
Hallstensson:
Personligen kan jag rekommendera Omega 636, inte heller billig men den räcker länge...
|
Owatrol?
HL 2007-03-02:
På 86-modellen har eg drive og smurt på motorsagkjedeolje, men rustar gjer det likevel. Har no fått meg ein 85-modell utan antydning til olje eller noko som helst anna under, berre eit fint brunt rustlag, og på den har eg tenkt å gjera føljande:
1. Skrapa vekk all laus rust.
2. Spyla godt med vatn.
3. La tørka.
4. Sprøyta på rikeleg med Owatrol.
5. Ha på 2 lag bengalakk iblanda 10% Owatrol.
6. Ha på eit tjukt lag Tectyl.
Vil det fungera?
Owatrol
|
|
Göran W:
Torka!!!!!!!!!!!!!!! Gärna med varmluft under flera dygn!!!!!!!! Det är svårt att få alla kanaler torra och du vill absolut inte kapsla in vatten.
Dagmatti:
Tørking er viktigere enn man skulle tro. Jeg tok noe rust på TRD'en min i høst. Bilen fikk stå innendørs en uke, i kanskje 6-7 varmegrader. Så tok jeg varmluftpistolen en liten stund mot rusten. Da kom masse vannperler fram. Jeg har ingen god forklaring på de egentlig, men området var tilsynelatende helt tørt på begge sider før jeg varmet med varmluftpistolen. Jeg tror det er av avgjørende betydning å få tørket området skikkelig med varm luft for å få en langvarig reperasjon.
Sturla:
1. Owatrol
2. arcanol med 10-20%owatrol
3. så to lakk med Bengalakk
4. så tectyl - det må da bli bra.
Eirik J:
Men husk at hulromstectylen er den viktigste. Den lyse tynnflytende. Den bruker du i alle hulrom og platefalser/skjøter. Også "utenfor" hulrom. Det er den tynne hulromstectylen som gjør størst nytte. Etterpå bruker du den tykke sorte tectylen under på de steder som er utsatt for sprut fra veien og hjulene. Den sorte tykke skal hindre at den tynne blir slitt bort. Tror Owatrol kan være bra å sprøyte i hulrom før du bruker tynntectylen. "Følg fabrikantens anvisning", er det ikke det de sier?
Rust sover ALDRI. Den kan ikke stoppes - bare utsettes.
Jonsto:
Det er riktig. Men den må ha luft for å akselerere. Med Owatrol penetreres rusten og det gjør at lufttilførselen hindres. Da har den bare det oksygenet den selv produserer å leve av. Dette nedsetter virkningen med, skal vi si 75 til 80 %, og katastrofen uteblir i lang tid. Det er også viktig å se over og gjenta behandlingen. En grundig kontrol bør en gjøre en gang i året. Når det gjelder hulrom er det viktig å ta bort eventuelle plugger som f. eks. de store gummipluggene i kanalene og la det stå åpent i noen dager. Selvfølgelig i et tørt rom. Sett ei lang kobberrør på blåsespissen og blås godt tørt og rent. Vær oppmerksom på at kanalene er delt i to! Når det er gjort sprøyt godt med Owatrol. La det renne av og tørke en par dager og sprøyt så med den tynne hulromsmassen. Det som dere foreslår under er vel greit nok. Min metode er å blåse/skrape vekk løs møkk og rust. Sprøyter så et skikkelig strøk med Owatrol der det er synelig rust. Så sprøytes eller smøres den tykke gurbaen på. Jeg bruker ikke Bengalakk, men kan ikke se noe galt i å bruke det. Rundt gummipakningen inne i innerskjermen der bensin/dieselfyllingen kommer igjennom samt alle skjøter mm smører jeg på den veldig tykke massen. men igjen må jeg si at jevnlig kontrol og inngripen før det blir for ille er VELDIG viktig.
|
HL:
Føler meg litt dum når det gjeld behandling av holrom. Finst det noko diagram som viser kvar dei er, og kvar pluggane er? Og kva utstyr skal ein bruka for å få Owatrolen inn?
Trond 2007-09-21:
Dette virker fint mot gravrust:
http://www.owatrol.com/products/OwatrolOil2.pdf
http://igoe.ie/cms/content/view/59/45/
http://www.owatrol.com/
Min erfaring er at rustetere er bortkastet tid og penger. Owatrol brukt som foreskrevet har bevist sin kvalitet over mange 10-år.Men ikke bruk det i hulrom. Kun som underlag for maling.
|
|
Jonsto:
Er først og fremst de store gummipluggene bak framhjula og forran bakhjula. Er bilen blitt behandlet tidligere er det flere små plastplugger satt inn i de hullene som ble boret da. Disse hullene bør en bruke nå også. Jeg bruker en sprøyte med en plastslange på en meter eller så med rundtspredende dyse i enden. Denne koster noe, men er vel nesten det eneste som er skikkelig brukbar.
- For å se Würth sin sprøyte må du selv gå inn på siden Würth
- Dette er Biltema sitt verktøy: ->
-
Sealey har flere typer. Nedtil er to av dem.
Den sprøyten jeg bruker er veldig lik den med den blå metallbeholderen.
Dagmatti:
Har brukt biltema greier, for mange år siden. De har en sprute som passer på litersboksene med hulromsmasse de har (trykkluft altså). Hulromsmassene er ok (de har forskjellig typer, forskjellige bindemidler), men spruta har en slange som lekker i begge ender. hehehe. Tror den nye typen de har er bedre, men... vet ikke. Du kan også sprute inn i kanalene via hullet til frambelterullene, hvis du løsner og tar ut disse. Da er du midtveis i kanalen ihvertfall.
|
Rostskydda hålrum:
Fredrik 2002-04-11:
Tänkte hälla i lite rostskydd i hålrummen på min CX. Frågan är bara vilken sort? Tidigare har jag använt den som Citroen själva använt på bilen, nämligen den vaxbaserade. Hur som helst slog det mig att denna, min högst ovetenskapliga slutledning att detta naturligtvis var det rätta valet eftersom det var Citroens val, kanske inte var rätta. Eftersom min bil faktiskt har börjat att rosta, och faktiskt varit tämligen ambitiös i denna process en gång i tiden, kanske inte det är lämpligt att använda samma rostskydd som när den var ny. Frågan är alltså vilken vätska bör jag använda för att stoppa/sakta ner rostandet på min bil maximalt?
|
|
P A Eriksson:
Sågkedjeolja, eventuellt blandat med fett, är en bra rostskyddsmedtod.
Johan G:
För att döda den vanliga anstormningen av "gammal motorolja" och allt annat märkligt folk häller i sina
stackars bilar. Under sidan:
http://www.biltema.se/products/productlist.asp?iSecId=649
finner ni
http://www.biltema.se/products/product.asp?iItemId=19673
http://www.biltema.se/products/product.asp?iItemId=19683
Varför inte handla dessa relativt bra rostskyddsmedel istället? Dyrt? Njae, inte i relation till tiden det tar att röja omkring efter "billiga" alternativ med odokumenterad effekt. Snålheten bedrar visheten? PS: Förresten nästan det enda Biltema har i sitt sortiment som är att rekommendera.
Mattias R:
Vill du ha en utförlig näst vetenskaplig test på lite olika rostskyddsmedel skall du snarast införskaffa tidningen Classic Motor Magasin nr 12 2001. I denna har man gjort tester av både vaxbaserade och oljebaserade rostskyddsmedel. Dessutom testade man linolja och kuggsprej. För att göra en intressant artikel kort skall jag citera dess resultat: "Skulle jag välja rostskydd till balkarna i min gamla bil ligger nog Biltemas oljebaserade närmast till hands. 40 mm inträngning och ingen rost i testet låter som en bra kombination. De vaxbaserade medlen verkar tuffa rent mekaniskt och säkert ett bra val om det inte finns befintlig rost där de anbringas. De verkliga förlorarna blev linoljan och kuggsprejen eftersom den ena inte trängde in och den andra inte skyddade ytan." Resultatet i artikeln verkar besvara din fråga och bekräfta din misstanke mot vaxmedlet alldeles utmärkt tycker jag.
|
Rostskydd:
Johan B 2000-04-06:
Jag tänkte att det kanske börjar bli dags att bättra på rostskyddet i min -XM-91:a. Funkar det med vanlig tunnflytande Tectyl i dörrar, balkar etc? Har för mig att det kanske skulle va nåt speciellt på dessa "moderna" bilar på grund av originalrostskyddet
|
|
Hans U:
I slutet av 50- eller kaske var det det i början av 60-talet hade jag kontakter med Hässle-Tika, som tillverkade Dinitrol och jag fick lära mig några knep, som jag sedan tillämpat på mina bilar under alla år sedan dess. Jag måste erkänna att jag inte satt in rostskyddsbehandling de allra första åren av en ny bil, men trots detta har resultatet varit så bra att jag anser att rostproblem på bilar är relativt lätt att bemästra. Så här gör jag: Spola bilens underrede med energi, i dag är det ju lätt med de tillgänglga högtryckssprutorna. Jag gör arbetet under några varma, torra sommardagar och bilen torkar ut väl. Sedan ligger jag under bilen och skrapar bort kvarvarande smuts och gammal flagnande underredesmassa, särskilt i alla skarvar. Därefter sprutar jag tunnflytande Tectyl eller Dinitrol (eller liknande) under hela bilen. I alla hålrum sprutar jag en dimma av samma tunnflytande rostskyddsmedel, mycket rikligt. Ett antal nya "spruthål" har jag borrat upp här och där. Sedan underlättar jag inträngandet av skyddsmedlet genom att värma alla skarvar med en varmluftpistol. Är bilen gammal värmer jag så att skyddsmedlet nästan kokar. Den lärdomen fick från Hässle-Tika. Var särskilt noga med dörrarnas nedre kanter och i skarven mellan tröskellåda och golv. När detta är klart får bilen torka några dagar Jag anväder den dock som vanligt. Sedan sprutar jag om allt med tjockflytande rostskyddsvätskan och värmer på nytt i skarvarna. Allt torkar snart till en vaxartad yta, som är hållbar i många år i varje fall där inte grussprut nöter bort vaxet. Jag underhåller med lite sprutning av tunnflytande rostskyddsmedel då och då, varannat år eller glesare. Skärmkanter och bakom stänkskydd förbättrar jag rostskyddet oftare. Det händer att jag med en injektionsspruta och lång nål sprutat upp rostskyddsvätska i fönsterramar - tänk på ramen kring vindrutan både fram och bak. Mina bilar körs i alla väder, står alltid i varmgarage under nätterna och spolas nästan aldrig under vintrarna. Trots detta tycker jag inte rost är något större problem. Ett stort jobb en gång och sedan några varma sommardagstimmar varje år - det räcker. Tag bort alla mattor inne i bilen och bagaerummet och spruta med en injektionsspruta alla skarvar som börjar se misstänkt rostiga ut.
Morten B:
I Norge blir det mer og mer populært å sprøyte bilene under med sagkjedeolje. Verksteder spesialiserer seg på dette og resultatet blir svært bra. Bilen løftes opp, løs Tectyl/Mercasol etc. skrapes bort, skittansamlinger fjernes . Deretter sprøytes sagkjedeolje (olje for smøring av motorsagkjede) i alle kanaler, inn i dørene, dørstokker, innerskjermer og hvor man kan komme til. Til slutt tar man en neve grease og kliner inn i innerkanten på hjulbuene på alle fire skjermer. Sagkjedeoljen begynner å krype og trenger inn i alle sprekker og rustdannelser. Greasen (smørefett) trenger opp i punktsveisen i hjulbuene og stenger for vatten og stanser rust. Super metode som holder bilen fri for rust dersom den gjentas hvert 2. år. Pris ca N.Kr 500,-.
Anders N:
På icke rostiga ytor fungerar de medel som finns i handeln utmärkt. Problemet med de rostskyddsmedel som finns i handeln är att de inte är lämpliga på redan rostiga ytor. Det bildas bara ett skinn uppe på rosten som kan fortsätta att härja fritt. Om man däremot blandar ut rostskyddsmedlen med spillolja eller sågkedjeolja får man en vätande effekt som gör att rostbildningen stannar av.
|
Rostskydd:
Mats C 2000-11-10:
Jag ligger i slutförhandlingar om köp av en CX GTi-88 och plötsligt har rostskyddsproblematiken blivit aktuell. Jag har tidigare haft en T2 -88 och har för närvarande en 2400 -81. Ingen av dess har det varit lönt att rostbehandla p g a skicket. Mitt nya fynd är dock i ett sådant skick att jag måste ta mig en funderare. Ingen rost i underrede eller dörrar eller ens i bakluckan! Om man kollar i Danmark så sprutar de traditionellt rostskydd och ställer sig undrande till varför man skulle ligga under bilen och pensla. Då ställer jag mig naturligtvis frågan om jag inte skulle kunna göra detsamma. Det hör till saken att jag bor i södra Skåne och här är det snö två veckor om året och följdaktligen saltas det inte sådär våldsamt. Men så slår mig tanken att det kanske är värre med det ständiga regnandet och växlandet från plus till minus. Vad bör jag göra - ge mig råd! Vad är för- resp nackdelarna med olika metoder?
|
|
Lars H:
Jag har och har haft flera CX:ar, totalt 7 st varav 2 "lik" bortom all räddning. Men alla de andra har jag rostskyddat med gott resultat. Jag har gjort det själv på bruksvagnarna och lämnat in mina fräscha bilar (2 st) för Tuff-kote-dinolbehandling. Jag använder en spruta med lång slang + kompressor för hålrummen och jag brukar ta loss dörrsidorna för att komma åt överallt. Jag kan bara säga att om du över huvud taget ska använda din CX så måste du hålrumsbehandla den om den inte ska rosta för dig, oavsett om du låter bli att köra på vintern eller ej. Jag har en -79 som är så "rostfri" som den kan bli tack vare mitt och tidigare ägarens nitiska rostskyddande. Så det går att undvika att CX:arna rostar upp om man vill. Sedan så använd vad som helst men INTE SPILLOLJA (motorolja), det är bara idioter som sprutar in syramättad spillolja i rostskyddssyfte när det finns ny olja utan syror om man nu ska använda olja vid andra tillfällen än när rosten redan startat, för stopp blir det med tex LHM i balkarna ett par gånger om året. Det ALLRA viktigaste är att hålrummen är TORRA när du behandlar.
Ulf S:
Bra, Lars! Att spruta SPILLOLJA är verkligen förkastligt. De sura nedbrytningsprodukter den innehåller, är potenta acceleratorer för div korrosionsprocesser! Det enda rostskydd som är värt namnet är TUFF-KOTE DINOL vilket namnet till trots är en produkt framtagen av svenska forskare (enl ML-metoden). De preparat som används går inte att köpa i konsumentledet. Jag testade en gång deras hålrumsvätska ("Penetrant") genom att på en obehandlad vertikal plåt applicera lite av medlet längst ned. Efter ett dygn hade det krupit ca 15 cm rakt upp av kapillärkraften. Det är sådana egenskaper man aldrig kan uppbringa med egna behandlingar. De bilar jag behandlat (GS, CX, DS) har aldrig rostat nämnvärt och absolut inte i vitala delar. Dock krävs det att man verkligen följer upp behandlingen och inte tror att den varar för evigt!
Anders N:
På icke rostiga ytor fungerar de medel som finns i handeln utmärkt. Problemet med de rostskyddsmedel som finns i |
Mats C:
Vad är resultatet av spilloljeanvändning? Spillolja är olja som varit använd i en motor. Den har därför blivit utsatt för hög temperatur, kanske högt tryck och bör väl förutom den ursprungliga oljan också innehålla lite oförbrända kolväten från bränslet, reagerad olja och fragment av diverse metaller med olika redoxpotentialer. Anledningen att dinol m m fungerar som rostskydd bör vara att syre (som ofta är oxidationsmedlet) stängs ute genom att "rostskyddet" bildar ett tätt skikt kring plåtytan. Detta skikt borde likväl kunna utgöras av andra ämnen såsom spillolja, sågkedjeolja, linolja m m som alla har förmågan att väta plåtytan. Jag har hört flera (idioter?) lovordat användningen av spillolja. (Linolja och sågkedjeolja har jag själv provat med gott resultat.) Av nyfikenhet undrar jag nu vilka verkliga biverkningar Ni som inte är förespråkare av spillolja har märkt (förutom att spillolja inte luktar gott och att det kanske löser vissa gummidetaljer).
|
|
Lennart:
Spillolja skall inte ut i naturen, lämna den på avsedd plats så de som kan får ta hand om den!
|
Innerskärmar bak:
Jan Å 2004-02-28:
Efter rostlagning i bakre hjulhus skulle jag vilja montera innerskärmar av plast. Det borde finnas standardformer att skruva fast men även möjlighet att forma plast från standardskivor.
|
|
Frenchie:
Jag har innerskärmar på min T2'a. Förre ägaren (som sparade alla kvitton i en pärm) har handlat dem någonstans. Jag ska kolla och återkommer...
Har funnit kvittona: efterskickat av förre ägaren i september 2000: Satz Innenkotflügel à DM 165,- (+ frakt DM 45 = DM 210) från firma Lokari på Rankestraße 6 i München. Sökning på nätet gav vid handen att företaget finns på
http://www.lokari.de/. Halva siten är på tyska, halva på engelska. Innerskärmar finns till CX bak. Priset per par fram eller bak är numera 110 € + 30 € frakt = 140 € vilket borde landa på omkring 1300 kr. Enligt listan borde skydden till CX'en vara i aluminium men mina ser ut att vara i plast. Kanske är de svartlackade...
Enligt CTA även i Sverige via http://www.rtg-trading.com/. Provade att slå in www.lokari.se - jajamensan, men priserna är ungefär samma. Med viss övertalning kan man ju be dem plocka hem. Är vi många kanske Svenska Citroënklubben kan ta hem ett större antal och få ner priset?
Rekommenderad cirkaprislista till kund:
Lösa innerskärmar (försäljning till kund):
Modell, Lokari (original), pris per par inkl. moms, 1.075:-
Montering av innerskärmar i samband med rostskyddsbehandling:
Modell, Lokari (original), pris per par inkl. moms, 2.000:-
Enbart montering av innerskärmar (rengöring och rostskyddsbehandling av hjulhus skall ingå):
Modell, Lokari (original), pris per par inkl. moms, 2.375:-
|
Rostlagning
Lars S 2004-05-22:
Jag är i färd med att rostlaga balkar och golv på min GTi -84. Själva golvet ser helt okej ut, men jag fick en liten anmärkning på ena balken av bilprovningen. Alldeles vid ett sånt där hål för karossinfästningen. Är det någon som vet/har lagat dessa balkar och vet hur man enklast/snabbast går till väga??Det ser ju ut som om de är nitade i varann? Hur rengör man enklast och bäst sparklådorna på CX? Min bil har varit ute för en CX klassiker, nämligen att gummipluggarna inne i skärmarna varit borta en tid så att all smuts vatten från hjulen sprutat rätt in...Efter det är gjort - är det bäst med vanlig sk hålrumsvätska som rostskydd?
|
|
Torbjörn E:
Vad gäller reparation av rambalkar kan du ha en del hjälp av en verkstadshandbok, delen "Renovering Karosseri" nr 850. Se arbete:"2-MA.II.A-8". Man borrar ur nitarna. Ersättes med skruv M8 och låsmuttrar. Reservbalkar tar man lämpligen från skrotad CX. Rost i trösklar behandlas bäst (i ditt fall) med att först få det helt torrt, därefter blåsa rest med tryckluft. Därefter skulle jag, innan jag behandlar med hålrumsvätska, spruta med en utspädd lösning av Turtle rostomvandlare (50/50) så att fortsatt rost undvikes.
Ingvar M:
Är det inte mycket rost i balken går det utmärkt att svetsa rosten, detta var inte tillåtet enligt SBP för ett tiotal år sedan eller mer, men numera har de inga synpunkter. Man bör tänka sig för två gånger innan man ger sig på att borra ut nitarna, då de är av hög kvalitiet och är särdeles sega att ta sig igenom.
P Åberg:
Just. Skära bort dålig plåt i balken, svetsa dit ny. Helt acceptabelt. Kolla bara så att du inte skadar hydraulrör eller bensinrör, men min erfarenhet är att balkarna rostar först på utsidan och där finns inga rör så det är lätt att lappa.
|
Laga tröskellåda
Mats 2003-11-17:
Min gti serie I är i ett akut behov av en ny höger tröskellåda. Jag har hittat en sådan som reservdel för 500 buck. Har någon erfarenhet från ett sådant byte? Något speciellt jag måste se upp med? Ja, jag skall rostskydda efteråt. Om jag nu kommer så långt...
|
|
Fredrik L:
På min serie 2 var sparklådorna bytta. Nu när jag har bytt dem igen enligt uppgift 1.5år senare säger det en del om resultatet. Misstagen som gjordes var troligen många. Det är ett faktum att de nya plåtarna lades utanpå de gamla, INTE bra! Om du vill ha ett bra och långvarigt resultat bör du ersätta plåten, m.a.o inte sopa under mattan. Viktigt är också att rensa ur noga innanför. Låt den stå "öppen" några dagar innomhus eller blås varmluft. Det är skärningen som är det avgörande. Var inte feg! Såga bort det som är skadat men var noga med att den nya plåten täcker där du skär bort. När du har skurit bort så du är nöjd, slipa då plåtrent 2-3cm längs kanten. Svetsningen. Det är lättast att svetsa då plåtarna överlappar varandra(tycker jag). Ha inte stort överlapp. Lägg den nya plåten innanför den gamla. Svetsa så noga du orkar, detta är inte bärande men bör ju tåla en spark. Sedan återstår ytbehandling, spackel och färg eller bara tektyl. Och som du skriver, rostskydd inne i balken. Det hela blir lättare och bekvämare om du hänger av dörrarna. Annars bör det inte dyka upp problem, tyvär troligen mer rost. Tid 1 sida första gången ca 4-5h utan lackering.
Andreas A:
Ekonomiplåtarna levereras "kompletta", dvs med bockning så att man kan byta hela vägen upp mot b-stolpen. På min bil var det bara den nedre halvan av tröskeln som var rutten, och då var det mycket lättare (och mindre jobb) att kapa ekonomiplåtarna på längden och bara ersätta den del av tröskeln som var slut.
Mats W:
CX-basis är en av dem som säljer delar. Annars är det enklast att göra egna golvplåtar och hjulhusplåtar. Sparklådorna kan repareras om dom inte är allt för risiga. Att byta sparklådor kan vara snabbt arbete men också extremt jobbigt. Hela lösningen är uppbygd i 3 delar med innerplåt mot golvet under på insidan, golvplåt, förstärkningsplåt med bältesinfästningar samt yttre sparklåda. Många punktsvetsar är det. Tyvärr är det oftast inte bara yttre delen som behöver åtgärdas.
|
Laga tröskellåda
Peter Å 2004-09-05:
Jag har försummat rostskyddet i tröskellådorna på min CX. Nu när jag tar bort plastskydden och kollar läget är det inte bra. Jag behöver alltså svetsa in ny plåt, men blir plöstligt osäker på var bensinledningen går. Visst är det i höger tröskel någonstans? Man vill ju inte elda upp både bil och sig själv… På bilderna nedan syns hur jag tagit bort dålig plåt med blästerskiva och målat på ett lager rostskyddsfärg. En annan fråga, den del jag gjort lite mer orange (photoshop!) på högra bilden - är det den bärande balken inuti tröskellådorna?
|
|
Jank:
Bensinslangen går på innsiden av høyre rammevange. Altså ikke inne i vangen,men på den siden av rammen som vender mot midten av bilen.
Har bilen vært rustsveist tidligere?
|
|
|
Peter Å:
Så bra, då är det ingen speciell risk med att svetsa i tröskeln. Tack för svar! - Nej, bilen är inte svetsad tidigare.
Jag har köpt mig en s k gaslös mig-svets typ Clas Ohlson MX101 och tänker ge mig på jobbet någon gång i höts. Bert m fl på Citroënakuten påstår att det inte är så svårt, och gassvets har jag hanterat i min ungdom, så det skall nog gå att få ihop det hoppas jag. Svetsfogarna kommer ju inte att synas, så jag har inga skönhetskrav, det behöver bara bli hållbart.
|
|
Frenchie:
Go for it! Fast du ska nog kapa loss ganska stora fyrkantiga hål fram till den friska plåten, det finns ju inget att fästa i kring det lövtunna blästerhålet...
Fredrik L:
Den oranga balken är tillsammans med inre plåten på tröskeln det bärande. Som Frenchie skriver är det nödvändigt att skära bort all skadad plåt. Det är också viktigt att få så rent och torrt som möjligt inne i tröskeln. Jag hade bytt hela undersidan av den yttre tröskelplåten. Som fästen till plastskydden svetsade jag på M6-skruvar innan jag rostskyddade.
|
Peter Å:
Tack för rådgivning! Det verkar ju riktigt att skära bort en hel del av den skadade tröskelplåten. Då kommer man ju åt att göra rent inuti också. Får bli så. Har köpt en ekonomiplåt för hela tröskellådan för 390:- på Nettodelar i Åkersberga (minus Citroënklubbsrabatten), leveranstid 2 veckor.
Tack för tipset om M6-bult för plastskyden! Hade funderingar på popnit men det kändes inte rätt.
|
|
|
Laga bakram
Peter Å 2006-05-26:
Min avställda CX GTi -88 visar sig ha ytterligare en allvarlig rostskada. Bakre delen av hjälpramen har helt rostat av. Se bild nedan. Frågan är, är det meningsfullt att tänka sig reparation? Vågar jag ens flytta bilen eller kan hela bakvagnen rasa ihop?
|
|
RuneCX:
Enkel operation, byt bakvagsvagga. Borra ur nitarna ersätt dom med m8 bult. Max 1 dag jobb. Det svåra är väl att hitta en rostri ersättare. Visst kan du flytta bilen, ta det lte lungt bara...
RuneCX:
En LHM-bil ska läcka lite här och där, det gör bara gott.
Mattias K:
Alltså... detta är ju bara plan, grov plåt på ett ställe där det inte ens syns. Är det några problem att svetsa det? Min T2 är också risig här, jag har tänkt mig att svetsa det... men är det något särskilt att tänka på innan man ger sig på det? Är det någon som vet hur grov plåt man skall ha? Det verkar i det närmaste vara standard med rost här, förra helgeen var jag och kollade på en som knappast hade någon rost nånstans, men baktill i balkarna hade det rostat ändå... Jag skulle tippa att det blir svårt att hitta en rostfri bakram...
|
Avrostad vänster bakram på CX 25 Gti -88.
|
Jämförelsebild från min CX 20 TRE -88 som jämförelse. Med läckage från hydraulcylinder bak slipper man denna rost verkar det som. Klicka på bilden för att se den större.
|
Carl T: Forkanten av bakrammen var litt dårlig, så jeg har kappet vekk alt som ser dårlig ut, og holder på med å bygge opp igjen, først med et par 1mm plater, deretter med en et par 2mm for deretter og lukke med 1mm.:
|
Jeg driver og pusler videre, Jeg er ferdig med å forsterke bakrammen. Jeg brukte her førs en 1mm, så en 2mm og avsluttet med en 3mm. Det for holde
|
Demonterad bakram:
|
Demonterad bakram:
|
Carl T har lagat golv m m
Carl T 2004-12-15:
Det er ikke gull alt som glimere, det er vel et ordtak som jeg kan underskrive på...
Jeg håper dere sier ifra dersom jeg egentlig skulle ha kasta disse bilene istedenfor å prøve å redde alle CX som jeg kommer over...
Ser ikke CX'er for bare rust om dagen.. Den ser jo ikke så gal ut gjør den vel?
Länk till artikeln på www.citroëncx.no
|
|
Men virkeligheten er noe annet...
|
|
|
Golv vänster fram:
|
Golv höger fram:
|
Inre tröskel vänster fram:
|
Inre tröskel höger fram:
|
Yttre tröskel vänster fram:
|
Yttre tröskel vänster fram, närbild:
|
Sakte men sikkert...:
|
Action shot tatt av min 7-årige sønn... :
|
Vänster yttertröskel bortskuren:
|
|
Balken med hål i går inte hela vägen:
|
Arbeidstegninger må man ha
|
De siste bilder før sveisingen begynner:
|
|
Bert har lagat sitt golv
Bert 2004-02-15:
Så här ser mitt ena golv ut idag, besiktning på fredag. Då sitter det ny plåt där förhoppningsvis.
|
|
Bert:
Så här blev det med lite ny originalplåt (givetvis är plåten från 1988, precis som bilen). Först poppad för att hålla på plats, sedan punktad med migen. Inte jättetjusigt, men den sitter där. Och det bästa - bilen är besiktigad idag så nu är det bara att åka ett år till!
|
Peter behöver laga golv
Peter Å 2004-09-05:
Efter att ha haft blöta mattor i flera år har rosten ätit upp golvet på passagerarsidan fram. Efter att ha lyft upp mattan och tagit bort lös rost ser golvet ut som på bilden till höger:
Planerar att svetsa dit 0,9 mm planplåt (Mekonomen, 0,5 x 1,0 m, pris 158:-).
|
|
|
Knut S har lagat sitt golv
Knut S:
Close up of the floor cut out. The picture is taken after removing a sheet that I welded to the inner sheet a couple of weeks ago. I was not satisfied with the solution so I removed it again and added a sheet to the outside that I welded from the inside. That gives a much better look from outside and a better sealing.
|
|
Note the accellerator pedal. Because I am a bit long (188cm), I summarily cut the acc pedal a bit to get a better position for my right leg on my cars. Note also deflectors in the heater outlet (upper right). Directs the air flow down and forward.
|
The floor after welding and given a layer of Corroless, paint and rust proofer.
|
|
|
Laga hjulhus bak
Peter Å 2004-09-05:
Vid framkomst till Funäsdalen på semestern var mycket av bagaget blött. Fuktiga skjortor och strumpor fick packas upp ur blöta väskor och hängas på tork. Så kan vi ju inte ha det – var kommer vattnet ifrån? Plockade ur mattorna i bagagerummet och hittade rejäla hål i hjulhusplåten, båda sidorna.
Gjort rent och popnitat dit ny plåt, fogat med Tremco. Bilder från vänster sida, höger var i stort sett likadan:
|
|
|
Före:
|
|
Efter:
|
Ekonomiplåt?
Peter S 2004-04-23:
Var är dom bästa priserna i gbg området på ekonomiplåt. Gäller tröskellådor.
|
|
Anders (DK):
Bildelsgrossisten - nogen af dem må have en shop i gbg området, eller kan sende til dig.
|
Ekonomiplåt?
Roger W 2004-06-29:
Ska hämta en T2:a i Stockholm idag. Behöver en del plåt i trösklar, främre delen av golvet, bak i främre hjulhus... finns dessa delar att köpa som ekonomiplåt, och isåfall var?
|
|
Mats W:
CX-basis är en av dem som säljer delar. Annars är det enklast att göra egna golvplåtar och hjulhusplåtar. Sparklådorna kan repareras om dom inte är allt för risiga. Att byta sparklådor kan vara snabbt arbete men också extremt jobbigt. Hela lösningen är uppbygd i 3 delar med innerplåt mot golvet under på insidan, golvplåt, förstärkningsplåt med bältesinfästningar samt yttre sparklåda. Många punktsvetsar är det. Tyvärr är det oftast inte bara yttre delen som behövs åtgärdas.
|
Ekonomiplåt?
Peter S 2004-04-23:
Var är dom bästa priserna i gbg området på ekonomiplåt. Gäller tröskellådor.
|
|
Anders (DK):
www.klokkerholm.com är en av dem som säljer. Først hitter du dele nummeret hér, siden hitter du en forhandler og får prisen. Mekonomen, Autofrance, CTA, Bildelsgrossisten - nogen af dem må have en shop i gbg området, eller kan sende til dig.
|
Ekonomiplåt
Peter Å 2004-09-06:
Autofrance har ekonomiplåt och
Nettodelar har också ekonomiplåt. Nettodelar har två leverantörer, en i Holland och en i Danmark (Klokkerholm).
JBB Trading som tidigare hade ekonomiplåt har tyvärr lagt ned. "Vi har p.g.a. långvarig sjukdom (stroke) varit tvungna att avveckla firman, vi ber om ursäkt för alla oangelägenheter för alla nya och gamla kunder".
|
|
|
Nya trösklar
Albert S (UK) 2002-09-13:
The near side sill on my S2 Prestige is gone along the bottom. Revealed when removing the plastic trim to apply some TLC. Is it the same as an estate? Anyone know where same can be obtained?
|
|
John H:
I think the Prestige is built on the same wheel-base as the estate isn't it? I struggled to obtain sills for my Familiale years back, but used the standard sills and fabricated the very rearmost sections with not too much hassle. Try this web-site: www.carpanels.co.uk
|
Albert S:
Thanks for the lead. "Carpanels" happen to be a few miles outside of Bristol where I live. Could hardly be more convenient!
|
|
|
Byta framskärmar
Kalle 2002-01-12:
Jag ska ta bort framskärmarna för lackering och undrar hur man gör. Jag kan inte se några skruvar längs skärmkanten.
|
|
Anders (DK):
På CX-en alle modeller og års, er det hele svejst sammen og er en del af den bærende konstruktion på fremvognen. Det går altså ikke - tyvärr.
PÅ:
Men skärmar fanns som reservdel i alla fall. Men förstås mycket besvärliga att byta.
Framskärm CX serie II. Bild från Ebay-annons jan. -06.
|
Byta karossdelar mellan olika årsmodeller?
PH sept 2001-09-23:
Är det någon som kan svara på om framskärmar, huv o andra plåtdelar passar mellan CX typ 1 och 2
|
|
Lars I:
I stora drag och i kortversion:
* Det finns tre modeller på framskärmar; 75-81, 82-85, 86-91. De passar inte över gränserna annat än med våld.
* Det finns tre modeller på huvar; 75-80, 81-82, 83-91. Beroende på vad som ska passa var kan man
byta emellan men inte sätta en huv före -83 på en serie II då huvlåset kommer fel.
* Dörrar; små detaljer invändigt skiljer dörrarna 75-85, men passar emellan utan egentliga problem. Serie II fick en hel del nya hål för de nya dörrsidorna och låsen samt att hålet för kabelgenomföring flyttades. Det
ger att en gammal dörr passar men kräver några timmar för att allt ska komma på plats.
* Bakskärmar är lika, baklucka är lika med enda skillnad att fästen för lister och lås förändrats.
|
Rostlagning i Stockholm
Napoleon 2004-03-20:
Nån som har ett bra tips på verkstad om man vill byta rostiga plåtdelar och lacka i ordning det lilla skötebarnet? Som alltid värdesätts bra priser, gott bemötande och såklart ett bra resultat! Prisexempel vore bra!
|
|
Peter Å:
"Rostfixaren" i Tyresö ville ha 2.000:- för att byta trösklar på båda sidorna på min CX GTi -84 (våren -99). Inklusive målning, moms och kvitto. Bra pris! "Rostfixaren" har dock lagt ned verksamheten, tyvärr.
Tim:
Företaget är uppköpt och flyttat till Handen. Det heter numera Handens rostskyddshall och har telefonnummer 08-777 36 33, ligger bakom bussgaraget på Hantverkargatan 33.
Magnus Å:
Johan på Millbridge Plåt & Lack är väldigt kunnig på gammelcittror, särskilt CX. Millbridge tel. 08-543 544 83, Dyviks Fabriksv. 7, 184 91 Åkersberga.
Andreas A:
Edins Bilservice utanför Uppsala. Gjorde ett mycket bra jobb på min CX. Renovering båda trösklarna + rostlagning i bagageutrymmet, främre hjulhus och i golvet framför framsätena + damaskbyte + byte kylfläktskontakt inklusive kylvätskebyte - allt för 6.000 kronor!
Peter Å:
"Handens rostskyddshall" begärde (dec -04) 3.500:- för att byta tröskel på en sida på min CX -88. Orimligt dyrt!
|
Rostlagning i Polen?
Jesper L B 2000-02-08:
Jag har en ledsen DS Break -73:a ståendes i Skåne. Jag har påbörjat renoveringen men nu står bilen och samlar damm i ett garage i Malmö. Eftersom helger och semestrar är begränsade inser jag att jag inte hinner svetsa klar bilen själv utan skulle behöva hjälp med svetsningen. Är det någon som känner till någon som kan hjälpa mig med detta till en rimlig kostnad?
|
|
Göran W:
Polen är ett bra alternativ. Jag har erfarenhet och kontakt i Gdynia.
-Hur går man tillväga?
Bilen bör gå att köra. Man tar färjan Karlskrona-Gdynia (TT-line), kommer fram 07:30, åker till Jan Socha och lämnar bilen i hans lilla verkstad, blir skjutsad till Svenska Sjömanskyrkan, ställer in resväskan och fikar, strosar runt i Gdynia, sover över natten i kyrkans gymnastiksal för en billig slant, blir skjutsad till färjan nästa morgon. Ungefär samma procedur två-tre veckor senare när bilen är färdig. Väljer man den vänliga halvan av året bör man kombinera med lite semester tycker jag. Nord-Polen är turistvänligt och sevärt. Väljer man vinterhalvåret så gäller att färjan bara går fem dar i veckan i stället för sju, man kan då sova på färjan tror jag -- kolla TT:s hemsida.
-Vad kostar det?
Den superbilliga öststatsepoken är förbi samtidigt som de blivit moderna. T ex används inga gamla ryska cellulosalacker utan riktig tvåkomponent för såväl solida som metallic-färger (ungefär samma pris). Mellan tummen och pekfingret tycker jag totalkostnaden verkar hamna mellan 25% och 50% av priset i Sverige. Västkustfiskare seglar "alltid" till Polen för sina reparationsbehov och är mkt nöjda med pris och kvalitet. Problemet i Sverige tycker jag är att få tag på verkligt skickliga plåtslagare som är beredda att göra ett billigt jobb. Visst finns många som är billiga men då är det hafsjobb. Professionella killar tycks bara tänka i försäkringstermer (fullpris).
För ett år sen fixade Jan Socha min ID 20 1970. Alla fyra dörrar fick nya bottnar (nedersta 10 cm), bägge framskärmarna var milt genomrostade runt hjulöppningen och in mot motorrummet, ena bakskärmen mkt illa däran, genomrost högt upp på bägge c-stolparna, genomrostade
trösklar. Allt svetsades (MIG) och jag var särskilt imponerad av framskärmarna. Vecket på
dörrarna blev väl sådär (jag hade med mig ekonomiplåtar av den spikraka typen vilket faktiskt ursäktar Jan, han gjorde nog så gott man kan begära). Trösklar och golv blev hela men gav ett lite lappat intryck; hade jag poängterat vikten av snygga skarvar etc också där hade han säkert fixat det till min belåtenhet. Bilen lackades vit, även glasfibertaket. Lackytan blev utmärkt, inget apelsinskal, så gott som inga rinningar, men en del damm. Lacken ser kanonfin ut i dagsljus men i tvätthall med lysrör kan man se slipspår etc, dvs medelmåttigt underarbete. Dörrarna lackades på insidan och fick rikligt med svart anti-rost inuti. Alla gummilister hade tagits bort före lackering vilket nog inte var så bra just i fallet D-modell. Motorrum bagagerum m.m. sprutades också i nån sorts halvmatt svart. Ett komplett jobb, ytterst lite efterarbete för mig. Priset stannade under 9000 kr. Jag kan skicka bilder på bilen till den som önskar.
-Har du goda erfarenheter???
Trevligt folk men problem med språket. Men det vimlar av bilar i Polen och de fattar vad det är man är ute efter. Skickliga och noggranna hantverkare på det hela taget. I mitt fall var det bråttom, Jan fick bara en vecka på sig och slet varje natt med sina anställda (själv är han kommendant i brandförsvaret). Han säger att normaltiden är två veckor. Jag tror min gudinna hade blivit lite gudomligare om jag haft mer tid att bjuda på, men är man ute efter riktigt finlir så tror jag inte Polen är rätta landet. De har inte upptäckt restaureringsbranschen. Målet är att det ska bli helt och snyggt, inte nödvändigtvis exakt som det var från början.
|
Sveising
Citro1CX 2005-07-05:
Har sittet å finlest linken til Carl T og funnet ut at jeg skal prøve med på å sveise. Jeg er med andre ord helt blank på dette området. Spørsmålet mitt er som følger: Har noen gode tips for en nybegynner? Jeg har stort sett det av utstyr jeg trenger, MIG, gass, osv...men mangler kunnskap.
|
|
Dagmatti:
Ramser opp noen punkter som faller meg inn her. De siste punktene går mere på lakkering, så de burde kanskje vært i en annen tråd, men skitt au.
1. Tren først litt på noen løse plater.
2. Sveis bare punkter. Start med noen punkter i en viss avstand fra hverandre, avhengig av hvor stort hull du skal tette, og fortsett med å sveise punkter til du har så tett søm du vil. Sveiser du en sammenhengende tett søm vil varmen fra sveisen føre til at metallet utvider seg så mye at sveisen uansett knekker opp.
3. Sveiser du galvaniserte plater (vet ikke om det er lov) så husk at zink høres skummelt ut å puste inn.
4. Jeg har aldri opplevd at ting har begynt å brenne noe særlig av sveisingen, men det kan åpenbart skje. Tenk over hva som befinner seg bak platen du sveiser på.
5. 1 mm plater er relativt enkle å sveise er min erfaring. Men bruk 2 mm plater hvis du skal sveise i ramme. Den tykkere platen krever også mere effekt.
6. Skal du punktsveise sammen to plater, slik fabrikken vanligvis punktsveiser, kan du borre et 5-6mm hull i den ene plata, og sveise sammen de to i dette hullet.
7. Min erfaring er at relativt billig tokomponent syregrunning sprøytet på i to passe tykke lag på "nye" og gamle plater holder relativt godt vekk rust. På syregrunningen kan du ha på sparkel og grunning, som du sliper / våtsliper med 400 og opp til 1200. Dette gir en glatt overflate som du kan lakke på.
8. Lakk kan du ha på i 2 tykke eller 3 tynnere lag med en kompressor og sprøytepistol fra Biltema. Bruker du spraybokser er det ok, men utrolig mye vanskeligere da du trolig trenger 20-30 lag (!).
9. Nye miljøvenlige lakker er omtrent helt umulig å få glatte. Derfor må du slipe den ned skal du få en helt glatt overflate. Den nye lakken lar du derfor tørke i en uke. Så går du løs på den med 1000 og 1200 sandpapir. Selv om du er veldig dårlig til å lakke, og biltema-sprøyten din spytter som en gammel gris, sitter du igjen etter sliping med en helt glatt og matt flate uten noen skavanker etter dårlig lakkeringsjobb.
10. Denne helt matte flaten kan du enkelt polere opp med en poleringsmaskin og rubbing middel. Vær veldig forsiktig med kanter, du polerer deg mye raskere igjennom lakken enn du tror! Jeg har brukt noen rubbing-midler fra Turtlewax, men det finnes mange typer, Biltema har en, men den er ganske treg å bruke (avhenger av hva slags sandpapir du brukte). Nå sitter du igjen med en lakk som er ufattelig glatt og blank og fin, (også selv om den opprinnelige lakkeringen hadde mange feil!).
|
Citro1CX:
Hvilken sveisetråd er lurt å bruke? Og hvor er det best å kjøpe gass, noen som vet hva det koster osv? Skal i første omgang prøve denne punktsveise teknikken som dagmatti beskrev, og jeg har ettehvert ambisjoner om å sveise hull i dørk og kanaler.
|
|
Jank:
Når det gjelder sveisetråd bør du bruke 0,8 mm. på tynnplater. Gass leverandører er AGA og Hydro.Gassen er relativ billig i seg selv, husker ikke prisene eksakt, men 1000-2000 for en 50 liters
flaske. Flaskeleien er ca. kr. 4,- pr.dag.
Dagmatti:
Angående sveisegass (gass); noen her kan sikkert en del om gass, og må utdype: Det finnes gass som består av nesten bare argon (edel atmosfære), og gass som er blandet med co2. Den jeg har brukt har noen prosent co2 så vidt jeg husker. Vil tro at co2 reagerer med stålet i sveisesøm'en, og co2 herder jo stål, altså hardere sveisesøm. Er det noen som kan utdype fordeler ulemper med forskjellige gass'er? Jeg har også brukt 0.8mm som nevnt over her. Har aldri testet tråd med flussmiddel, hva er erfaringene med fluss i tråden?
Jank:
Mison 8 er en god allround gassblanding.
Pål:
Flusstråd er noe dritt. Sprute og sprake, mye etterarbeid. Men må man så må man.
|
Citro1CX:
har nå kjøpt meg 1 kg vanlig 0,6 tråd, en neve med riktige dyser og det fungerer veldig greit, nå er det bare å lære seg resten.
|
|
Jonsto:
Ikke les for mange bøker ;-). Trening er cluet. Begynn å sveise sammen noen platebiter. Du lærer det fort. Å finne riktige strømstyrken er viktig. Så mye strøm at det smelter, men ikke så mye at det bare brenner hull. Står strømmen på 6 bør også trådmatingen stå på 6.
|
MIG-svets utan gas?
Shane L 2001-03-05:
Är gaslösa MIG-svetsar bra? De verkar ganska billiga. Skulle inte vara dumt att ha en...
|
|
Johan G:
Jag har haft en gaslös MIG (Cebora, italiensk) i mer än tio år. De tydliga fördelarna är exakt rätt mängd flussmedel hela tiden, inga problem att svetsa i full storm utomhus, enfas proppanslutning 220 V, funkar på 10A säkring, ingen tung gastub att bära runt på. En nackdel är dock dyr svetstråd. Jag tycker den är mycket användbar eftersom den är liten och svetsar utan problem när det blåser. Perfekt för snabba småjobb.
Matt:
Köp en Shane! Jag har använt en i flera år. Inga problem, lätt att använda och bra starka svetsar efter en kort inlärningsperiod.
Robban:
Jag köpte en utan gas. Rena skiten, den duger bara till att punkta med på sin höjd. Nä,skaffa en med flaska istället!
Henrik W:
Jag har använt gaslöst en längre tid nu och tycker att det går riktigt bra. Bland annat har allt
plåtjobb på min padda hittills gjorts med gaslös svets. Det största problemet som jag ser det är att tråden är ganska dyr, samt att det blir mycket gråa beläggningar vid svetsstället. Beläggningar som man får stålborsta bort innan målning. En fördel är däremot att svetsen - en liten enfas Biltema 135 - är enkel att flytta eftersom man inte behöver släpa med sig tunga gastuber. Bara att ta i handtaget och knata iväg. Om man redan äger/hyr gastub och har andra tillbehör är det ju givet att man ska ha en "riktig" maskin. Men för lättare hobbybruk fungerar det gaslösa förvånansvärt bra.
|
Stefan H 2005-05-03:
Söker en billig och bra svets för hemmabruk, allroundkrav och även bilplåtkapabel. Har erfarenhet av både pinnsvets och MIG men kan bara för tillfället lägga en så liten slant som möjligt på en svets. Har kollat in Jula: Svetstransformator ARKO 140S 689:-, Easy MIG 105 1789:- . Och Clas O: Svetstransformator NORDICA 4.181 898:- , Migsvets BIMAX 105 1895:- . Har någon erfarenhet av dessa eller har ni något bättre förslag?
|
|
Robban:
Jag gjorde misstaget att köpa Biltemas MIG utan gas. Den man har flussfylld tråd till, den är besvärlig att använda. Köp inte den, lägghellre till 1000-2000 kr och få en med tub.
|
Svetsa själv?
Eric P 2004-06-03:
Jag behöver omedelbart en svetskunnig med god erfarenhet av Ds. Någon som har ett tips?
|
|
Thomas R:
Eric, om du har möjlighet, skaffa dig en svets och låt någon lära dig att hantera den. En MIG lär du dig hantera på en svin-blink. Att köpa en ny, bra svets kostar någonstans runt 5000 - 7000. Letar du på Blocket kan du hitta en billigare.
Att svetsa en DS är inte speciellt krångligt. Bilen är till stor del uppbyggd av raka paneler och mycket går att tillverka själv med relativt enkla medel. Om man inte vill lägga mödan så kan man i stället gå pengavägen och köpa färdig plåt. Av egen erfarenhet så säger jag nog att man bör beakta att tillverka det man kan själv. Jag har köpt en del färdiga delar som raingutters och elefantöron, men genomgående har jag nog tyckt att det har varit lite väl klen plåt, 0.6mm. Jag brukar hålla mig till 1 mm i icke bärande och 2 mm i bärande. ( Rosten skall ha lite att bita i :) ) Plus att det är lättare att svetsa i tjockare plåt. Att svetsa i 0.6 eller ännu tunnare är INTE kul.
Att svetsa rost tar multum med tid. Jag skulle vilja säga att det är det som tar mest tid med en bilrenovering. Du kan själv räkna ut att det tar inte många timmar hos en rostsvetsare innan du har tjänat in en egen svets. Jag tillbringade t ex 3 timmar i garaget i söndags med att fixa en tredjedel av en tröskel på en AMI, en plåt på 5 x 80 cm. Ok, nu är jag ju lite petig med att resultatet skall bli bra. Bockning, falsning, finjustering, svetsning, slipning... Hade jag skitit i det visuella resultatet hade jag fått på plåten på en timme. Men det sitter redan ett antal lagningar på bilen som kan ge vilken svetsare som helst en lätt hjärtinfarkt.
Hur många timmar jag tillbringade med svetsen på min Padda vet jag inte. Vad jag vet är att jag gjorde av med sju flaskor gas. Och man brukar säga att en 3kg flaska räcker till ca 10 timmars svetsning med 50% användning. Dvs att du i princip svetsar 10 timmar nonstop, utan något som helst avbrott. Jag skulle alltså ha tillbringat 50 - 70 timmar med effektiv svetsning. Då är det inte inräknat allt runtomkring. Demontering av detaljer, rengöring, skära bort gammal rostig plåt, skära till ny plåt, bocka och passa in. Under tiden jag renoverade min Padda så kom jag fram till att 3:1 är ganska realistiskt, dvs att för varje timme svetsning går det åt 3 timmar förberedelse och runtomkringarbete. Slutsumman blir då runt 300 timmar för att fixa mitt chassi. Jag tror att det är ganska nära sanningen eller lite i underkant. Och det var ändå ett chassi som var i gott skick från start.
Parantes: Gastuber är en egen historia. 3-kilos gastub köper man och "äger" och tuben har ingen egen identitet. Så en sådan kan man köpa begagnad på ex en bilmarknad för en relativt billig peng utan det blir trassel med inbyte hos AGA. Stora 20kg-tuber däremot är en annan historia. De är id-märkta och har en egen identitet som är knuten till en ägare. Om du köper en 20 kg tub kan du alltså få ett helsike att byta in den eftersom fel ägarnamn kommer att dyka upp hos AGA.
Micha P:
Jag kan inte bedömma exakt hur bra han är, men hör med Millbridge Plåt & Lack som ligger i Dyvik norr om Åkersberga. Han sammarbetar med Mickael Andersson Bil och Maskin i samma område och borde ha erfarenhet med Ds. Han har svetsat min Cx med gott resultat. Jag uppfattade honom som hyfsat billig också, han svetsade ena sidan av hjälpramen fram och bak samt rostskyddade för 1100 plus moms. Tel:08-543 544 83
|
Svetsa själv 2?
Mick 2004-08-19:
Har länge velat kunna svetsa. När jag tittar i Biltemakatalogen och i Claes i Sjön finns där en uppsjö av olika svetsapparater från 700 kr till flera tusen. Nån som kan reda ut begreppen?
|
|
Robert G:
Det går bra med liten svets men det är bäst med en som ska ha gas. Jag har en svets som inte behöver gas utan har en flussfyld tråd och det sprätter utav h-e men den är helt ok att punktsvetsa med. Ska man svetsa grova grejer bör en större svets användas som ger mycke värme. Sen är det bara att öva sig fram. Ett bra tips är att köpa dom små böcker som finns bl.a på Biltema om hur man svetsar.
Jakki:
En liten MIG-svets med 0,8 tråd i behärskar de flesta hyggligt efter att provat/lekt ett tag. Duger åtminstone för ditt ändamål, att få ihop lite bilplåt. Det brukar finnas billiga beg. maskiner med gasregulator och tillsatsmaterial att få tag i, kolla på Blocket. Det blir liksom lite rundgång på de prylarna.
Erik A:
För 700 kr är det frågan om en svetstransformator som ger växelström. Den går att använda i tunn plåt, men det är ganska svårt. Bättre att satsa på en MIG. Jag har hört en tumregel som säger 35-40 ampere per mm godstjocklek. Jag tror att det är en ganska grov regel, men det kan möjligen användas för att avgöra hur många ampere du behöver. Om du köper och börjar leka så kommer du nog igång ganska fort.
Rickard F:
jag kan rekommmendera dig att köpa en mig-svets med gas. Mig svets som har flussfylld tråd bränner igenom dåligt i bilens tjocka plåt, men för bra i plåten som ska svetsas dit. Nackdelen med att köpa mig med gas är att man får friköpa gastuben för 1500, och till det kommer fyllning för 400:-. sammanlagt kostar mig med gas 4-5000:-, vilket kan kännas maffigt för bara lite hobbynbruk. Men har man inte någon tidigare erfarenhet så är tipset att man börjar med gas. Köper man mig med gas ifrån Biltema medförljer oftast regulatorn, om den inte gör det kan det tillkomma ytterligare 1500:- om man har otur. En migsvets ska minst ligga runt 140-150 ampere, om man ska kunna svetsa rost med ett hyggligt resultat. Jag själv har en svets på 150 men den känns stundtals lite för klen. Så, det börjar bli dags att banka igång 225 amperaren.
Roger W:
Det är INTE Mig svets när man svetsar bilplåt utan MAG - Metal Aktiv Gas, dvs gasen hjälper till att rena samt att skydda smältan! MIG är METAL INERT GAS ...skyddar bara från luftens syre... Mig används vanligtvis vid svetsning i "vit" metal, MAG vid svetsning i "svart plåt", att svetsa bilplåt ä inte det enklaste man kan börja med....det tar lång tid att lära sig hur plåten "går" (krympning). En Magsvets på ca 120 ampere och 0.8 mm tråd funkar utmärkt. Men det krävs övning och åter övning för den oinvigde!
|
Skall köpa kraftigare MIG-svets - vilken sort skall jag välja?
Johan J 2004-04-26:
Går och grunnar på att inhandla en ny migsvets. Den jag har är en ungdomssynd som mäktar med lite rostlagningar men sedan går det tungt.
Så vad jag kommit fram till hittills är att det ska vara en 3-fas och på ca 180 ampere. Men sedan är det stopp. Vad är prisvärt att handla? Var ska man handla? Något man ska passa sig för?
|
|
Johan G:
Ska du handla en begagnad är det kanske smart att köpa ett känt märke så det lätt går att få tag på reservdelar. Köper du nytt (och inte svetsar så mycket) kan nog vilket "skitmärke" som helst duga. Själv är jag av den persontypen som hellre lägger lite extra på att få en "märkessvets", kanske en begagnad men renoverad svets. Att handla en sliten svets av en privatperson är nog betingat med extra utgifter för byte av delar på egen hand.
Roger W:
Gå inte på det med att svetsa utan gas bara. Rörtråd som man då använder är INTE lämpligt på bilplåt! Det blir alldeles för varmt!! Blandgasen man använder när man MAG-svetsar (i svartplåt som det kallas ) har flera uppgifter - att skydda smältan från luftens syre, att dra ut föroreningar ur smältbadet, samt när det gäller tunnplåt även att kyla lite! Rörtråd däremot är egentligen en omvänd belagd svetselektrod (pinnsvets). Istället för att ha tillsatsmaterialet på utsidan så har man lagt det på insidan!! Kräver ganska kraftiga maskiner för att ge ett fullgott resultat! Lämligt till grovt material som tål mycket värme! Annars är väl vilken maskin som helst av välkänt fabrikat bra! helst då en 3-fas maskin för bättre tändegenskaper MEN en 1-fas maskin med bra kondensator paket är nästan lika bra fast till ett betydligt lägre pris! Jämförde en gång min billiga italienska CEM med en betydligt dyrare Kemppi (båda 1-fas maskiner) - Kemppin fick storstryk! Detta jorde jag på jobbet då jag arbetade som svetsare!!
|
Johan J:
Gastub och klocka m m har jag som får följa med till den nya svetsen. Jag har testat en svets en gång med sådan gaslös svetsning och det var definitivt bara skit! Menar ni att man får "mer" svets för pengarna om man köper en fläskigare 1-fas?
|
|
Roger W:
Nja det är inte riktigt så enkelt. Om vi jämför två "likvärdiga" maskiner varav en st 1-fas och en 3-fas så är 1-fasaren betydligt billigare, men sen är det lite skillnader oxå, tändström och intermittens - intermittens är lite förenklat hur stor del av en tidsperiod svetsmaskinen kan svetsa , på en 3-fas maskin är det oftast 100%, och en 1-fas 60-70 %. När vi lagar bilplåt står ju maskinen still större delen av tiden så intermittensen på en 1-fasmaskin är utan betydelse. Skulle vi däremot produktionsvetsa på en verkstad så blir det ju lite annorlunda... men en beg 3-fasare till rätt pris kontra en ny 1-fasare, då kan det mycket väl bli en 3-fasare.
|